Den som trodde att turerna i regeringsfrågan var över misstog sig gravt. Förutsättningen för att regeringen – Socialdemokraterna och Miljöpartiet i budgetsamarbete med Centerpartiet och Liberalerna – kan tillträda är att Vänsterpartiet måste leva med att så sker. Annars blir inte Stefan Löfven (S) statsminister igen.
Det är samma Vänsterpartiet som tydligt och klart ska undantas från inflytande, enligt fyrpartiuppgörelsen. Därför var det väntat att V-ledaren Jonas Sjöstedt tills vidare inte skulle vilja släppa igenom Löfven-regeringen. Markeringen blir för Vänsterpartiets del en protest mot innehållet i den tänkta regeringspolitiken såväl som mot att partiet sätts i kylan. Sjöstedt tog förstås chansen att paradera inför de vänsterväljare som verkligen tycker illa om liberala reformer.
Likväl är detta ett skuggspel. Det blir allvar först om Vänsterpartiledaren är redo att tillsammans med Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna stoppa Löfven-regeringen. För i så fall väntar ju en utveckling mot en moderat statsminister eller ett extraval.
Liberalernas Jan Björklund signalerade i helgen att alternativet till Löfven är att Kristersson får chansen. Inget säger att dörren till Kristersson skulle vara permanent igensvetsad för vare sig Centerpartiets eller Liberalernas del, om Löfven och fyrpartiuppgörelsen skulle falla i en votering.
Sjöstedt försökte därför att få talmannen att pröva Kristersson före Löfven; allt för att minska möjligheterna att just Vänsterpartiets nej skulle ge Moderatledaren sista tjing innan ett extra val. Fast något så simpelt går inte talmannen på. I riksdagen finns en bred överenskommelse mellan fyra partier. Som den största minoritetskonstellationen bör den prövas först i riksdagen.
En central poäng för att få till samverkan över blockgränsen var att det skulle utesluta ytterligheterna, det vill säga Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Annars kunde inte C och L låta S bilda regering. Socialdemokraternas handlingsutrymme i förhållande till V är därför mycket begränsat. Möjligen finns vissa besparingar som Löfven kan lova att inte göra på utgiftssidan eller vissa V-nära reformer som det inte tummas på. Löften om viss utrikes- eller säkerhetspolitik blir svåra för C och L att svälja.
Det kommer nu att ske intensiva samtal bakom stängda dörrar mellan Socialdemokraterna samt Vänsterpartiet i dagarna som kommer. De planerade läckorna från dessa diskussioner kommer att ta mycket stor hänsyn till att den stora 73-punktsöverenskommelsen förblir opåverkad, inklusive formuleringen om att Vänsterpartiet ska hållas utanför.
Nu börjar därför arga leken. Löfven och Sjöstedt stirrar varandra i ögonen så länge de kan, den som förlorar sin allvarliga min först ger med sig. Sannolikheten att det blir Sjöstedt är i nuläget störst. Det ska nämligen väldigt mycket till innan Vänsterpartiet stoppar en socialdemokratisk statsminister. S är det närmaste en vän som V har.