Ledare: Bra skolor ska få plats i Nyköping

Krumbukterna kring en ny högstadieskola skadar bilden av Nyköping som kunskapskommun. Röda stoppskyltar höjer inga resultat och stärker inga elever.

Moderaterna lovar att Nyköpings Enskilda ska möta en konstruktiv attityd från kommunens sida, för att kunna starta högstadieskola i centrum. En bra friskola ska inte mötas av kalla handen. FOTO: MAGNUS GRIMSTEDT

Moderaterna lovar att Nyköpings Enskilda ska möta en konstruktiv attityd från kommunens sida, för att kunna starta högstadieskola i centrum. En bra friskola ska inte mötas av kalla handen. FOTO: MAGNUS GRIMSTEDT

Foto:

Övrigt2018-02-17 05:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Moderaterna i Nyköping gör högstadieskolan som Enskilda Gymnasiet vill etablera i tätorten, till en valfråga (SN 16/2). I sakfrågan har Moderaterna helt rätt. Inget av de tre andra Allianspartierna lär ha något emot att en beprövad och kunnig aktör på gymnasieområdet i kommunen erbjuder ett alternativ för högstadieelever och möter en konstruktivt sinnad kommun.

Men det är sorgligt att det har blivit så här.

Länge hade partierna i Nyköping en hyfsad samsyn om skolor och värdet av alternativ och valfrihet för eleverna. Fokus var i stället på att höja kvalitet och ­resultat. Men något har hänt på de senaste åren, de rödgröna som styr kommunen gått mot en allt mer negativ syn på friskolor och valfrihet i allmänhet.

Nyköpings Enskilda är väl etablerat i Nyköping. Verksamheten brukar göra goda resultat och ha högt ­söktryck. För några år sedan hade friskolans nya ­planer mötts med en konstruktiv attityd, oberoende av majoritet. Hittills verkar byråkratin snarast ha använts för att mer motarbeta en etablering än att bistå. Det är klart att det finns problem att åtgärda om ­skolan ska passa in i det gamla SN-huset på Sankt ­Annegatan, men det borde inte vara ett oöverstigligt hinder. Inte med Nicolaiskolan på andra sidan ån och Nyköpings friskola bara en gata bort.

Den så kallade Nyköpingsmodellen, med en stor kommunal högstadieskola i kommunen, verkar spela in i bedömningen. Men det är en villfarelse att alla prompt måste gå i samma lokaler och ha samma ­rektorer för att kommunens elever ska få likvärdiga möjligheter till utbildning. Att misstro variation och personliga val är en tankens gift.

För en tid sedan skrev skolans ledning ett öppet brev i SN (3/2), en önskan om samverkan och dialog för att lösa de punkter som nämndmajoriteten ansåg viktiga. Det är konstruktivt. Kommunens försök att erbjuda etablering i Brandkärr i stället – det område som kommunens egen verksamhet har valt att lämna – tolkade friskolan som en öppning för samtal.

Förvisso finns det i rikspolitiken en S-linje som svartmålar och nedvärderar fristående skolaktörer som drivs som företag, oberoende av hur bra de är. På ­lokalt plan borde det kunna modifieras till något ­vettigare. Så länge skolan i Nyköping som helhet ­presterar under riksgenomsnittet bör politiken vara ödmjuk. Se möjligheterna att andra både kan och ­presterar bättre emellanåt.

Att aktivt stoppa konkurrenter från att etablera sig, av rädsla för att elever ska välja bort den stora högstadieskolan, är ett tankefel. Visa i stället tilltro till den kommunala verksamhetens kompetenser, ge i stället bästa möjliga förutsättningar för de elever som har valt just den skolan.

Som kommun bör Nyköping välkomna varje seriös aktör som vill höja skolresultaten, arbeta pedagogiskt och öppensinnat. Allt för att ge varje elev chansen att maximera sina förutsättningar inför vuxenlivet.