Vårens ankomst bjuder på blommor och grönska. Vi är många som tagit tillfället i akt att gå runt i naturen och njuta av värmen. Naturen har i flera undersökningar visats ha positiva effekter för psykiskt och fysiskt välmående. Visste du att samma positiva effekt kan uppnås när vi omger oss med vackra stadsmiljöer? University of Warwick utförde en undersökning som visade att vacker arkitektur ger samma positiva inverkan som att gå runt i en lummig park (Arkitekturupproret, 2018). Vackra miljöer tycks även göra oss friskare och förlänga våra liv, vilket får oss att ställa frågan: vilka miljöer finner vi vackra?
Föga förvånande föredrar gemene man traditionell, klassisk arkitektur. Opinionsföretaget YouGov tillsammans med arkitektbyrån Adam Architecture fick samma svar i sin undersökning från 2009. Cirka 77 procent föredrog en klassisk arkitektur. Runt om i Europa finns exempel på klassiskt formade nybyggnationer. Sveriges byggande går dock i motsatt riktning.
Nya byggen går ofta i en modernistisk tappning. Lådor, klossar eller något som skulle kunna liknas vid legohus. Det är få som uppskattar den typ av design som har byggts sedan miljonprogrammens upprättande. Trots det tycks alltfler arkitektvinnande projekt upprättas i våra städer. Vackra, historiska hus rivs till förmån för kvadratiska ”skrytprojekt” som ska sätta kommunen på kartan. Utvecklingen är enkelspårigt fantasilös.
Invändningen har tidigare varit att klassiska byggnationer kostar mer pengar. Det är inte hela sanningen. Föreningen Arkitekturupproret har uppmärksammat en masteruppsats av två studenter från Kungliga Tekniska Högskolan. I dag finns billigare alternativ som kan ersätta dyrare material. Problemet är inte pengar, utan vilja.
Det största motståndet härleds till arkitektkåren. Konventionell arkitektur vinner inga formgivningspriser. Däremot premieras byggprojekt som mer liknar Rubiks kub än ett hem. Skillnaden är stor mellan efterfrågan och arkitekternas utbud.
Miljonprojektområdena var till en början ett framtidsprojekt. Människor tänktes leva i harmoni, men blev i stället trötta på den gråa verkligheten. Områdena lämnades till sitt öde och blev utanförskapsstämplade. Dagens byggande riskerar samma öde när den fräscha interiören blir mindre hipp. Bostäderna blir mindre attraktiva och sjunker i pris. De som har råd flyttar därifrån, medan de mindre bemedlade blir kvar. Ett recept för ökad segregation och otrygghet.
Det är hög tid att bygga mer i bostadsbristens Sverige. Nuvarande situation är ohållbar för såväl unga som nyanlända. Det är dock möjligt att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Motsatsförhållandet mellan fler eller vackra bostäder är falskt. Tvärtom borde vi vända på frågan: Varför bygger vi inte mer OCH vackrare? Svensk stadsmiljö förtjänar bättre än att bli arkitekternas Legoland. De enda tänkbara förlorarna må vara arkitekterna själva.
Linnea Hylén