Efter kalla krigets slut var det många som hoppades på ett demokratiserat Ryssland. Ett västvänligt land som ville handla och bli en del av vår moderna, globaliserade värld. Åren gick och Putins protektionistiska och konservativa linje har istället tagit landet åt den motsatta riktningen.
De flesta kliade sig på huvudet och undrade hur det kunde bli som det blev. Färre rättigheter för HBTQ-personer, en stark auktoritär ledare och ett undermåligt socialt skyddsnät. Hur kan ryssarna föredra det framför västligt frihet och välstånd?
Den ryska 1800-talspoeten Fjodor Tiuttjevs sa en gång att ”Ryssland inte kan förstås med förnuft”, vilket stämmer väl in i den ryska idéhistorien. Det medeltida Moskvariket var knappast ett västvänligt herradöme. Det strängt auktoritära riket isolerade sig från omvärlden och fnyste åt allt vad som kunde tänkas vara en del av det antika och västliga arvet.
I väst fanns ett större intresse för världsliga ting, vilket ligger till grund för upplysningen och ett vetenskapligt förhållningssätt. Sanningen finner vi genom observation av det vi ser. Inom ortodoxin däremot ansågs kunskap komma från inre kontemplation och det gudomliga. Upplysningsideal som förnuft och logik är inte inkluderat i det historiskt ryska tänkandet.
Att Ryssland inte tog till sig de antika idéerna lade grunden för en förlorad upplysning. Trots tsaren Peter den stores västliga upplysningsprojekt slog inte idéerna rot på samma sätt som i Europa. Kanske berodde det på en svag koppling till den kulturella och den åsiktsmässiga grund som Västeuropa redan hade via antikens ideal.
I dag är Ryssland ett på många sätt konservativt land, vilket kan styrkas i en rapport om ryska värderingar av Russian Social Science Review (2014). Den typiske ryssen ser gärna en stor stat som skyddar en framför ökade personliga friheter. Inte underligt när landet har levt både under det sovjetiska oket samt ett krisdrabbat 1990-tal. När den grundläggande tryggheten inte är garanterad nedprioriteras lätt behovet av självförverkligande.
Varför vill inte de flesta ryssar ha liberalismens frihet? Utöver det som tidigare nämnts bör vi undersöka tiden efter Sovjetunionens fall. Vägen från planekonomi till kapitalism var inte enkel. Ryssland hamnade i fattigdom och politiskt kaos. Den västliga liberalismen som skulle bli deras räddning blev allt annat än god. Den erfarenheten gav inte gehör för den kapitalism de hade genomlidit. Frihets- och demokratiutvecklingen försvåras.
I sociala medier hyllas Pussy Riot och Facebook-feminister för sin frihetskamp. Nakna bröst, regnbågsfärger och fyndiga slagord blir till like-raketer i västs sociala medier, men hur upplevs det i Ryssland? Blir de frigjorda brösten en symbol för frihet eller ett försök till uppror mött med avsmak? Frihet kan åstadkommas genom olika medel, det som utvecklade demokratin i väst behöver inte nödvändigtvis få samma positiva effekter i Ryssland.
Linnea Hylén