Det är brist på cybersäkerhetsexperter i hela världen. Destruktiva krafter kan i dag via digital krigföring skapa omfattande problem. Vår vardag bygger ofta på uppkopplade resurser och kommunicerande teknik. Där samhället blir effektivare och mindre beroende av exempelvis fysiska transporter ökar samtidigt sårbarheten i systemen.
Cyberattacker innebär för den anfallande inte så stora risker som ett konventionellt anfall. För att skydda sig måste vi kunna förutse hot och reagera reptilsnabbt. Framöver krävs även en avskräckande förmåga att slå tillbaka. I krigets termer kan vi tala om en ny front, i ny terräng och med en ytterst rörlig motståndare som använder sig av försvararens egen infrastruktur. Ord som cyberkrigare, hacker- och överbelastningsattacker är nya i ordboken och utgör en stor utmaning att skydda sig mot.
På andra sidan Östersjön, i Estlands huvudstad Tallinn finns ett multinationellt cybersäkerhetscenter, CCDCOE, där ett stort antal Natoländer samarbetar med Sverige, Finland och Österrike. Detta är ett försvarsområde med ständigt uppdaterande kunskapsläge. Med centret får likasinnade demokratiska stater större möjligheter att snabbare gardera sig mot föränderliga hot. I hotbilden cyberkrig och digital terrorism finns flytande gränser, allt från enskilda individer till organiserad kriminalitet och främmande makts cyberförband. Ibland agerar de tillsammans.
Cybercentret visar att ansvarskännande demokratier har förstått att de gemensamt måste börja röra sig fort och effektivt mot starkare digitalt skydd. En fiende behöver inte bara slå mot militära anläggningar för att effektivt skada ett annat land; det kan vara effektivt att knäcka flyglednings- eller tågtrafiksystem, elförsörjning till sjukhus, banktransaktioner eller informationskanaler från myndigheter. Den som skapar kaos hos motståndaren kan i detta vinna terräng, även fysiskt.
Lägg också till begreppet informationspåverkan. Falska uppgifter och ett medvetet vilseledande kan sprida osäkerhet, rykten och konspirationsteorier som på kort tid kan göra stor skada. Även här krävs gedigna motmedel och kompetenta krafter som kan bringa ordning i det som andra vill haverera.
Sveriges förmåga att försvara sig behöver öka i alla led. Centerpartiets försvarspolitiske talesperson Daniel Bäckström lanserar ett förslag på ett ”cyberhemvärn” eller cybervärn, där svenskar med goda säkerhetskunskaper snabbt ska kunna ställa sig till försvarets förfogande när så behövs (TV4 19/2). Förslaget är värt att pröva. Totalförsvaret behöver talanger och experter som inte enbart är heltidsanställda av Försvarsmakten eller civil myndighet.
Expertisen behövs på många håll, samtidigt. Värn är ett enkelt uttryck för att snabbt kunna ställa upp det bästa skydd man kan. Något som gör samhället mer robust i tider av kris, konflikt och osäkerhet. Begreppen frivilligt och hemvärn bör inte ses som liktydligt med lågbudgetinslag. Det är stora värden som står på spel.