Efter att Coop dömts i patent- och marknadsdomstolen för sin reklamfilm om ekologisk mat har debatten om eko och miljö blossat upp. Efter invandringsdebatten är ekodebatten en av de mer polariserade. Vissa hävdar att ekologiskt leder till svält och andra hävdar att ekologiskt är det enda rätta, samtidigt framstår bägge sidor som lika tvärsäkra. Positionerna verkar rätt låsta. Det liknar ibland ett skyttegravskrig.
Att debatten om ekologiskt tar mycket fokus är synd eftersom betydelsen av debatten överskattas. Målet för jordbrukspolitiken borde handla om konsekvenser som effekten på klimatet, övergödningen och den biologiska mångfalden samt att djurs och människors hälsa ska vara så bra som möjligt. Politiken bör baseras mer på teknikneutrala styrmedel och regler som bestraffar de dåliga effekterna av jordbruket som klimatutsläpp och övergödning, samtidigt som det belönar de bra effekterna som olika ekosystemtjänster. Vilka jordbruksmetoder och tekniker som ska användas bör ses som ett medel, inte som ett mål. Rätt utformat kommer det leda till att de jordbruksmetoder som är bra för miljö och hälsa ökar. Om det sedan blir just ekologiskt, konventionellt, GMO-baserat, plöjningsfritt eller någon annan jordbruksmetod som bäst når målen är rätt ointressant, men troligen finns det inte ett enda svar på frågan om vilken metod som är bäst.
Livsmedelsverket beställde förra sommaren en sammanfattning över forskningsläget om ekologiskt och miljö. I rapporten sammanställs vad forskningen säger om ekologiskt jämfört med konventionellt ur sex olika miljöperspektiv (klimat, övergödning, försurning, ekotoxicitet, energianvändning och markanvändning) på nio olika livsmedelsgrupper (mjölk, nötkött, fläskkött, kycklingkött, ägg, fisk, grödor, grönsaker samt frukt och bär). Resultatet var att konventionellt var bättre i 18 av fallen, ekologiskt var bättre 14 av fallen och i övrigt var det lika. Förutom att resultaten skiljer sig åt mellan olika miljöproblem och olika typer av livsmedel så kan de också skilja sig mellan beroende på den lokala miljön.
Regeringen gav i juni Jordbruksverket i uppdrag att ta fram en plan för att regeringens mål om att 30 procent av det svenska jordbruket ska vara ekologiskt 2030 ska nås. Men det är, som rapporten som Livsmedelsverket beställt visar, svårt att ge ett entydigt svar om vilken jordbruksmetod som är bäst för miljön nu. Då lär det vara ännu svårare att slå fast vilken jordbruksmetod som kommer att vara bäst i framtiden, eftersom alla jordbruksmetoder förändras och vi inte vet framtida forskningsresultat. Politiken bör vara lite mer försiktig med att på förhand säga vilken typ av jordbruk som kommer att vara bäst, och istället fokusera mer på vilka mål jordbruket ska bidra till.