Sveriges kommuner står inför stora utmaningar. Senast i slutet på förra året konstaterade Sveriges Kommuner och Landsting att skatteunderlaget i landet väntas växa långsammare än kommunernas kostnader. Antingen måste kommuner börja skära i sina kostnader, eller så väntar stora skattehöjningar framöver.
Det största skälet till ökade kostnader är demografiskt. Fler barn och äldre per arbetande innebär att skatterna pressas uppåt. Det riskerar också att leda till bristande kvalitet inom välfärden.
Sverige står i dag dåligt rustat för att hantera den demografiska utmaningen då kommunerna saknar många av de verktyg som behövs för att möta utmaningen.
Kommunerna skulle behöva mer flexibilitet i sin verksamhet. Men enligt Statskontoret har detaljstyrningen av kommunernas verksamhet har ökat kraftigt de senaste åren vilket lett till stora administrativa kostnader, minskat kommunernas handlingsutrymme och i flera fall försvårat rekryteringen av kompetent personal. När både regering och myndigheter lägger sig i den kommunala verksamheten för att uppnå specifika mål på nationell nivå blir den lokala anpassningen av verksamheten lätt lidande.
Ett annat problem är att kommunerna har allt mindre makt över sin ekonomiska situation. Andelen riktade stöd till kommunerna ökar, samtidigt som regeringen ständigt ökar kommunernas uppgifter. Till det kommer det kommunala utjämningssystemet som har det explicita syftet att utjämna både inkomster och utgifter över hela landet. Utjämningen är i många fall en förutsättning för en fungerande välfärd. Samtidigt innebär det att ytterligare makt flyttats bort från kommunerna och att de i praktiken blivit oberoende av hur många som faktiskt betalar skatt till dem, vilket minskar incitamenten för att skapa ett gott företagsklimat.
Sammantaget innebär det att det i dag saknas både drivkrafter och möjligheter för kommunerna att hitta långsiktiga lösningar på de demografiska problemen. Konsekvensen riskerar att bli stora nedskärningar i välfärden kombinerat med kraftiga skattehöjningar. Både nedskärningar och skattehöjningar slår i sin tur mot jobb och sysselsättning, vilket kommer att förstärka problemet ytterligare.
Frihet och ansvar hänger ihop, även för kommuner. Ska vi ha kvar det kommunala självstyret måste kommunerna både ges friheten att utforma sin verksamhet, och ansvaret över beslutens konsekvenser. Det skulle antagligen innebära större skillnader mellan våra kommuner, men också ge dem möjlighet att hitta egna vägar framåt. Variation är en nödvändig följd av frihet. Kan vi inte acceptera det ena, kan vi inte heller acceptera det andra.
Att som idag ha en stor utjämning och detaljreglering för att motverka skillnader, samtidigt som man överlåter de faktiska besluten till kommunerna, leder bara till administration och en oklar ansvarsfördelning. Det är därför dags att lägga om politiken för den kommunala sektorn. Bort med regleringar och riktade stöd, in med handlingsutrymme och eget ansvar.
Isak Trygg Kupersmidt