Det var en något annorlunda situation som kringgärdade Centerpartiets kommundagar i Umeå i helgen, där partiets kommun-, region- och rikspolitiker samlades. Trots att inte Centerpartiet sitter i en regering, har det tömt nästan hela lagret med reformförslag från valrörelsen.
Regeringen Löfven tillträdde till priset av att behöva leverera ett stort antal gröna och liberala reformer. Partiledaren Annie Lööf (C) och hennes organisation har inte tid att bara hålla vakt för att se till att Löfven håller sina löften. C behöver driva fram ny, framtidsinriktad politik för egen del.
Det blir till att gräva där man står. Ett område som tål att odla nya egna reformförslag på är vården. I rikspolitiken har mycket handlat om valfrihet och etableringsrätt, vilket avtalet med regeringen visar. Vinst i välfärden-debatten är nu vunnen, tills vidare. Vad ska nu ett parti som vill utgöra ett bålverk mot "toppstyrd socialism, bakåtsträvande konservatism eller aggressiv nationalism", som Lööf sade i sitt tal, erbjuda sina väljare framöver? Partiskafferiet måste fyllas på med nya förslag, lösningar och reformer för en bättre vård.
Den som behöver sjukvård ska kunna lita på att den är bra, i såväl Bromma som Boden och Bor. Det må låta som standardbyråkratiska, men ett gediget grundutbud av vård som skattebetalarna i olika delar av landet har råd, kraft och organisation att bära, måste vara utgångspunkten för all vårdens utveckling.
I regionpolitiken har C länge varit en motkraft mot centralisering. De kommande fyra åren är C det parti som ingår i flest regionstyren i landet. Där behöver C bygga upp en starkare egen sakpolitik och en ökad tydlighet om mål och medel på vårdområdet. Vad kan man kräva, vad får det kosta?
En framtid med ett fåtal riktigt stora sjukhus uppbackade av många mindre, men nära, kan vara vägen att gå. Regionledningar i hela landet behöver samtidigt jobba med att utveckla den uppsökande vården. Hur blir det mer av "vården kan komma till dig"? Inte minst för patienter med många återkommande vårdkontakter.
I takt med att bredbandsutbyggnaden blir allt mer heltäckande kan vårdens digitala tillgänglighet växa. Det kräver i sin tur tydliga, strikta kvalitetskrav för all vård via nätet. Smartare teknik och robotisering står för dörren, men även den måste leva upp till kraven på trygghet för invididen såväl som effektivitet i organisationen. Som följd av detta bör det tillfogas en diskussion om vilka förväntningar på mänsklig kontakt som bör garanteras inom vård och omsorg.
Det här handlar förstås lika mycket om arbetsplatsen vården. Ett nationellt sjuksköterskelyft, som ger bättre förutsättningar att läsa till specialistsjuksköterska, ingår redan i avtalet med regeringen. Det är en början. Personalbristen, inte minst inom det offentligt drivna, måste mötas med mer funktionella arbetsmiljöer, där ingen känner sig maktlös inför sin egen arbetssituation.