Partiledarduellerna i SVT:s Agenda på söndagskvällen visade att den politiska temperaturen har höjts, med slitningar även inom de etablerade samarbetena.
Socialdemokraterna och Miljöpartiet har sedan tidigare tagit flera kliv ifrån varandra, framför allt i migrationsfrågan. Någon kärvänlighet i SVT-debatten mellan de två regeringsföreträdarna fanns inte. De var som mest småhövliga mot varandra, en relation där orden tagit slut.
Vänsterpartiet stod mer ensamt än på länge, medan SD i stället har sett att såväl M som S har hamnat närmare än tidigare. Jimmie Åkesson talar likväl som om undergången är nära. Men av debatten kommer de flesta bara att minnas meningsutbytet där Stefan Löfven (S) fick för sig att prata SD:s syn på LAS när frågan handlade om utländska sexualförbrytare och övergrepp mot kvinnor...
Oenigheten vann debatten i SVT. Men Allianspartierna vill se sig själva som lite mindre oeniga än motståndarna. På en rak fråga från Expressen.se svarade Centerledaren Annie Lööf att hon anser de partier som ligger närmast C i integrationspolitiken är de övriga Allianspartierna. Den som hörde Moderatledaren Ulf Kristersson i tv-sändningen tala sig varm om en migrationspakt mellan S och M för att minimera asylmottagande, den känner inte igen sig.
Det är faktiskt först om migrationspolitikens helhet synas närmare som avstånden inte visar sig vara enorma, sett till kostnader för migrationen (SvD 3/5). Bortom den tydligt splittrande frågan om hur de ensamkommande som 2015 hamnade i kläm mellan system, myndigheter och regeringspolitik ska hanteras.
Det som kan bli en rejäl migrationspolitisk stridsfråga framöver inom Alliansen – där såväl C som Liberalerna och Kristdemokraterna avviker från M - är hur rätten till familjeåterföreningar ska formuleras. Det är den konflikten som Kristersson vill styra undan, genom att få till en handskakning med Löfven. Fast den handen blev mer bökig att fatta när Löfven i tv villkorade detta med en kraftigt inskränkt arbetskraftsinvandring. M må ha rymligt samvete i asylfrågor, men när det gäller stängda gränser för kompetens och arbetskraft som näringslivet efterfrågar, då lär det ta emot.
Det var uppenbart i tv-debatten att partierna som samarbetar hade ansträngt sig i förväg för att inte putta alltför mycket på varandra. Intern oenighet hanterades någorlunda återhållsamt. Ändå blir summan av tv-debatten bräckliga block i en osäker tid.
Om valet 2014 slutade med att väljarna i stort fick köpa grisen i säcken när S och MP gjorde upp med V efteråt, så lär det i höst bli fråga om en gigantisk säck med en ännu mer svårbedömd gris.
Alliansen har, vid sidan av migrationsfrågan, ett antal gemensamma beröringspunkter om jobben, om lag och ordning och ganska mycket också ifråga om miljö och klimat. Och Allianspartierna må vara mindre oeniga än övriga möjliga samarbeten, men jämfört med 2006, 2010 och 2014 lär de gemensamma löftena bli färre och mer begränsade.