Den nya majoriteten i Landstinget Sörmland tog chansen att sätta tonen direkt. Socialdemokraterna, Vård för pengarna och Centerpartiet lovar löneförstärkningar för personal med obekväm arbetstid och ekonomisk uppmuntran till de sjuksköterskor som vidareutbildar sig till specialister (SN 30/10). En halv miljard tillförs sjukvården ur den totala landstingsekonomin. Det är ett försök att förstärka förutsättningarna för personalen och komma ifrån en närmast kronisk underbudgetering av hälso- och sjukvården.
Anställningsstoppet på central administration och neddragningar inom bolag, nämnder och beredningar är av annan karaktär. Det ligger i linje med vad Vård för pengarna hade lovat i valet – vilket både S och C kunde bejaka. Det här är en enskild åtgärd, även om den är symboliskt laddad. Ska landstingsekonomin vara hållbar över tid är det många andra utgifter som måste begränsas, en ständig jakt på kostnadseffektivitet är nödvändig. Ingen är betjänt över en utveckling som drar in landstinget i en ny runda med skattehöjningar, något som hänt vid två tillfällen bara det senaste decenniet.
Majoriteten har bestämt sig för att sätta ett politiskt avtryck på verksamheten. Målet är fler vårdplatser, kortare köer och minskade överbeläggningar. Men det är förstås inte bara politiken som kan sätta avtryck och forma vardagsbilder av verksamheten. I tisdagens SN (30/10) varnar en läkare på medicinkliniken i Nyköping för situationen för den akuta barnsjukvården på lasarettet. Barnsjukvården i sydöstra Sörmland bär på en långdragen problematik och det är inte någon rimlig lösning att flytta den akuta vården för barn allt längre bort. Specifik kompetens för att ta hand om akut sjuka barn, även efter stängningstid för barnmottagningen, måste säkras i Nyköping.
En del av vårdens svårigheter handlar alltså om resurser, men inte allt. Det är vanskligt att dra ett likhetstecken mellan mer pengar och mer vård. Lika mycket handlar om hur de tillgängliga verksamhetsresurserna används. De växande köernas tid måste vara över. Sjukhusen i länet måste ha rätt personal och beredskap för att både lösa det akuta vårdbehovet och för det behov som är möjligt planera, med hög patientsäkerhet.
I sammanhanget är det viktigt att den styrande majoriteten håller fast vid att det ibland är mer effektivt att låta vården komma till patienten än tvärtom. En välorganiserad hemsjukvård, inte minst för multisjuka äldre, är bra för patienterna. Det minskar i sin tur trycket på sjukhusen. Vården behöver även bli bättre på att styra icke-akuta fall från akutmottagningar till primärvården. Därför är det också nödvändigt att Sörmland lockar fler vårdaktörer, den senaste etableringen av en privatdriven vårdcentral i Nyköping är välkommen. Utbudet av primärvård ökar och konkurrensen sporrar ofta till kostnadseffektivitet och patientnytta. Det är ett sätt att få mer vård för pengarna.