Ledare: När Trump leker bör EU agera vuxet

Trump rör om i sandlådan med dystra drag för både amerikansk och europeisk ekonomi. När EU följer samma spår och höjer sina tullar finns risken att Trump får precis som han önskar.

När Trumps tullar på stål och aluminium infördes var EU snabba på bollen med motdrag. Handelskriget kan bli ett faktum, men i stället för att ge Trump rätt i att frihandel är ett nollsummespel, bör EU hålla huvudet kallt och sänka handelstullarna till omvärlden.

När Trumps tullar på stål och aluminium infördes var EU snabba på bollen med motdrag. Handelskriget kan bli ett faktum, men i stället för att ge Trump rätt i att frihandel är ett nollsummespel, bör EU hålla huvudet kallt och sänka handelstullarna till omvärlden.

Foto: Vucci Evan

Övrigt2018-03-12 22:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

EU står på randen till handelskrig med USA. Konflikten började när USA:s president Donald Trump gjorde verklighet av sina löften om att skapa ”en mer rättvis handel för USA”, och införde tullar på stål och aluminium på 25 respektive 10 procent. Syftet är att skydda amerikanska jobb och uppmuntra amerikanska företag att köpa amerikanska produkter. EU har svarat med mottullar på klassiskt amerikanska varor såsom blå jeans, motorcyklar och bourbon. Varje vara är noggrant genomtänkt, och tar sikte på industrier i delstater som är viktiga för Republikanerna i det kommande mellanårsvalet.

Att tullar kan skydda den egna ekonomin och de inhemska jobben är en seglivad myt. I grunden bygger den på en förlegad syn på handel som ett nollsummespel där den enes vinst måste vara någon annans förlust. I verkligenheten gäller motsatsen. Frivillig handel gör alla rikare.

Trumps tullar skadar den europeiska ekonomin och industrin, men det hårdaste slaget kommer antagligen att bli mot USA själv. När Trump inför tullar på stål så innebär det visserligen att efterfrågan på europeiska råvaror sjunker något. Kostnaden kommer dock primärt att bäras av de amerikanska företagen och konsumenterna som är beroende av importen. USA tillverkar nämligen inte tillräckligt med stål för att täcka landets efterfråga. Det är därför de importerar så mycket från resten av världen. Tullar skadar på så sätt den egna ekonomin.

Genom att styra om efterfrågan till amerikanska producenter så skyddar Trump de amerikanska tillverkarna från konkurrens. På lång sikt kan det mycket väl bli dödsstöten för amerikanskt stål. Det sista som produkter med svårigheter på den globala marknaden behöver är skydd från verkligheten. Om de inte effektiviserar tillverkningen nu kommer de oundvikligt slås ut, oberoende hur höga tullar de inför. Tullar skadar därmed också branschen de försöker skydda. EU:s motdrag med tullar som slår strategiskt är slugt, och många gånger bättre än breda tullar i syfte att skada dem amerikanska ekonomin i stort. Samtidigt är det tveksamt hur intelligent det är att utmana Donald Trump på handelskrig, en sport som i princip går ut på att skada sin egen ekonomi tills någon ger sig.

Även om metoden, skatter på import, är förkastlig har Trump en poäng i sin kritik av EU. Unionen är knappast ett frihandelsparadis utan protektionism. I snitt är tullen på importerade varor till EU drygt 3 procent. För vissa varor är de dock mycket högre. Till exempel har vi en tull på 10 procent för import av bilar, medan motsvarande för USA är enbart 2,5. Det är något som Trump ofta lyfter fram som en motivering till sina tullar. Istället för att svara på Trumps vansinniga tullar med att införa egna vansinniga motsvarigheter borde EU försöka tillmötesgå USA genom att sänka sina befintliga tullar och öka frihandeln mellan de två ekonomierna. Att ta konflikt är att ge Trump rätt i sin syn på handel som något där det alltid måste finnas en vinnare och en förlorare.