Sveriges minst företagsamma kommun. Den mindre smickrande utmärkelsen koras Oxelösund till när Svenskt Näringsliv presenterar sin årliga jämförelse av företagsamhet i Sveriges kommuner. Bottenplaceringen är dock ingen större överraskning. Oxelösund tog hem sistaplatsen även förra året.
Att Oxelösund är en kommun med få företagare har sina naturliga förklaringar. På bruksorter med få dominerande arbetsgivare är oftast företagsamheten lägre, men det gör inte ett bra företagsklimat mindre viktigt. När Dagens Samhälle i höstas granskade sårbara kommuner vid industrikriser, förklarades Oxelösund som den mest sårbara (12/10). I en kommun där stålverket är arbetsgivare åt nästan varannan arbetstagare, blir företagets framgång också helt avgörande för kommunens välgång.
SSAB står inför stora omställningar, vilket inger framtidshopp – men också oro. Koksverket, som gått varmt dag som natt i över sex decennier kan liksom masugnarna där koks smälts till tackjärn vara ett minne blott. Återvinning av stålskrot beskrivs som en väg framåt. Det kan ge nya arbetstillfällen, men omställningar kräver också fallhöjd.
Stora investeringar får heller inte ta bort fokus från det viktiga: Att skapa ett företagsklimat som uppmuntrar driftiga invånare att förverkliga sina idéer. I Oxelösund är det allt färre som startar företag, vilket leder till färre framtida jobbskapare.
Kommunen är medveten om bristerna. 2012 togs en handlingsplan fram tillsammans med näringslivet för ett bättre företagsklimat och servicen till företagen successivt förbättrats sedan dess.
För att fler ska våga ta steget från arbetstagare till arbetsgivare, är det ett viktigt arbete. Men det politiska styret skulle kunna göra mycket mer. De flesta sörmländska kommuner har infört LOV och låtit andra huvudmän, som företag, kooperativ och ideella organisationer driva hemtjänst och äldreomsorg. I Oxelösund har liknande förslag återkommande fått kalla handen.
Trosa och Gnesta har visat att det framgångsrikt går att införa valfrihet inom välfärden även i mindre kommuner, men i Oxelösund är det politikerna som väljer åt medborgarna. Det får givetvis konsekvenser för företagsamheten i en kommun, då man förbjuder invånarna från att erbjuda alternativ till kommunal omsorg.
Främst är det kvinnors företagande som äventyras när möjligheterna att driva företag i den kvinnodominerade offentliga sektorn saknas. Att det är betydligt fler män än kvinnor som driver företag är inget undantag för Oxelösund. Men att allt fler företag både startas och leds av kvinnor är en tydlig trend. Ett viktigt skäl till det är förändrade förutsättningar för företagande inom offentlig sektor. Två av tre företag inom äldreomsorgen leds av kvinnliga företagsledare.
Kommunen missar garanterat trenden om man inte låter medborgarna välja andra utförare i varken äldreomsorgen eller hemtjänsten. Och ingen behöver bli förvånad när den årliga jumboplatsen kommer som ett brev på posten.
Tobias Samuelsson