Ledare: Pengar nu är bättre än pengar sedan

Fem partier tar ansvar för mer pengar till svenskt totalförsvar. Men det behövs mer – mycket mer.

De sex och försvarspengarna: en partipolitiskt bred uppställning för 500 miljoner extra till försvaret för 2017.  FOTO: CLAUDIO BRESCIANI/TT

De sex och försvarspengarna: en partipolitiskt bred uppställning för 500 miljoner extra till försvaret för 2017.  FOTO: CLAUDIO BRESCIANI/TT

Foto:

Övrigt2017-03-14 05:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Vad är väl en halv miljard extra till försvaret redan för 2017? En början, kan vi väl säga.

Det som regeringen och försvarsministern tidigare i år avfärdade som ”anslagsbingo” har nu blivit till ett extra tillskott till det kraftigt underfinansierade försvaret. Med bingoliknelsen valde regeringen alltså att vara medvetet löjlig; allt för att slippa erkänna att nivån på Försvarsmaktens resurser i statsbudgeten för 2017 sedan tidigare hade visat sig otillräcklig.

Omvärldsläget pressar alla partier som vill se en ansvarsfull finansiering av totalförsvaret. Moderaternas förstärkta krav från senaste Folk och försvar-konferensen – inte minst 500 extra miljoner för 2017 – har gjort att S och MP åter hamnat som lägsta budgivare bland de partier som tar ansvar för svensk försvarsförmåga.

[youtube id="qLKVjm6nB5s#action"]

Så mycket till höjning är det inte egentligen, eftersom kostnaderna har ökat, men pengar nu är bättre än bara pengar sedan. På presskonferensen om halvmiljarden till totalförsvaret – notera, inte bara de rent militära behoven, hotbilden handlar om mer än så – sade sig samtliga fem partier vara nöjda, i första hand med att ha kommit överens. Men Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna kan ingalunda sitta nöjda, det krävs fler steg och modigare kliv.

Överbefälhavaren Micael Bydén har sedan tidigare sagt att Försvarsmakten behöver cirka 6,5 miljarder ytterligare till 2020 för att inte den operativa förmågan ska minska och viktiga investeringar skjutas på framtiden. Till detta kommer andra försvarsbehov som inte specificerats offentligt. Den del i uppgörelsen, 75 miljoner, som riktas till kommuner och länsstyrelser för att stärka totalförsvarets beredskap måste också följas av mer.

Jan Björklund (L) är inte nöjd. [tweet id="841237232488972288" width="550" align="center" conversation="none"]

Partiet Liberalerna står utanför – och tar sig därifrån rätten att hävda att varje nytt tillskott är för litet. Öppna dörrar sparkas in med rejäla kickar. Trots detta tjänar det som en markering av behovsbilden. Att försvarsförmågan behöver rustas rejält. Det gäller militära ändamål såväl som den civila beredskapen för krig samt skyddet mot spionage, mot propaganda- och cyberkrigföring.

De fem partier som nu lovar att fortsätta diskussionerna om behoven för 2018 och framåt, har en bit kvar för att klara av att faktiskt stärka helheten. Centerpartiets målbild kan tjäna som inspiration, att resurserna som tillförs försvaret som ett minimum ska motsvara genomsnittet för försvarsutgifterna i övriga Norden.

Vi har väldigt många säkerhetspolitiska och försvarsmässiga behov gemensamma med våra grannländer, med Finland och Nato-medlemmarna i Baltikum, Norge och Danmark. Det är ett och samma hot, en och samma problematik med utgångspunkt i Moskva. Förr hellre än senare behöver de gemensamma motåtgärderna också sammanflätas inom en och samma försvarsallians.