Ledare: Sadla inte om sedlarna

Nya betallösningar skapar smidiga alternativ till mynt och sedlar, men sårbarheterna blottar sig fort när tekniken felar.

Ett kontantfritt samhälle är ett sårbart sådant. Den första dagen kan kanske vi använda det sista av batteriet för att swisha pengar, men under dag två hopar sig problemen.  FOTO: ISABELL HÖJMAN/TT

Ett kontantfritt samhälle är ett sårbart sådant. Den första dagen kan kanske vi använda det sista av batteriet för att swisha pengar, men under dag två hopar sig problemen.  FOTO: ISABELL HÖJMAN/TT

Foto:

Övrigt2018-01-26 06:30
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Vinterkylan är inte endast stygg mot oss nordbor, utan även mot våra telefonbatterier. Kalla temperaturer har en lätt match mot ett litiumbatteri som finns i de ­flesta smartphones. Telefonernas utveckling har gått snabbt och nu för tiden kan vi betala räkningar och mäta allt från hälsa till sömncykler med ett knapptryck. Uppgifter som tidigare krävde flera ­åtgärder på olika platser sker nu i en och samma pryl. En fantastisk utveckling som underlättar vardagen, men samtidigt riskerar stundvis sårbarhet.

Plötsligt slocknar telefonen till följd av kylan. En röd laddningssymbol dyker upp på skärmen men du saknar både sladd och adapter. De flesta klarar sig oskadat igenom en temporär radioskugga. Skadan lär inte bli värre än ett eller två missade samtal. Likväl bör vi minnas att teknik inte håller i alla lägen. ­Därför bör vi oroas inför utvecklingen mot ett kontantfritt ­samhälle.

Precis som att mobiltelefoner slocknar i kylans grepp kan strömmen slås ut på stor skala. Det är inte ­osannolikt att ett längre strömavbrott äger rum vid en kris- eller katastrofsituation. Den första dagen kan vi använda det sista av batteriet för att swisha pengar, men under dag två hopar sig problemen. Utan ­kontanter saknas betallösningar, vilket blir en kris­situation som heter duga.

Före detta rikspolischefen Björn Eriksson höll inte tillbaka kritiken mot ett framtida kontantfritt ­samhälle i sin debattartikel i Expressen. Alltför få förstår sårbarheterna inom betalningssystemet vid en krissituation. En cyberattack räcker för att slå ut tekniska betallösningar som vi annars tar förgivna (Expressen, 6/3). Riksbankschef Stefan Ingves har själv uttalat sig till förmån för ett lagskydd av kontanter. Han pekar både på säkerhetsaspekten, samt riskerna med att våra betal­lösningar helt ligger hos privata företag (DN, 26/2).

Kontentan i kritiken är att vi inte bör lägga alla ägg i samma korg. En fungerande infrastruktur av betallösningar är en grundbult i dagens samhälle. Små störningar kan snabbt skapa ekonomiska som politiska konsekvenser. Kontanter behövs alltid så länge ­risken av tekniska problem fortsatt existerar. Tvärtom ter sig framtiden bli än mer beroende av tekniken. Digitaliseringens janusansikte består av dess för- och nackdelar. Det goda finner vi i teknikens underlättande funktioner och det onda i dess eviga risk att plötsligt sluta fungera.

Broschyren ”Om kriget kommer” skickades ut till alla svenska hushåll under Kalla kriget. Till följd av samtidens ökade osäkerheter kommer en ny utgåva skickas ut av MSB i sommar. Ett gott initiativ i beredskapens tecken. De flesta svenskar anser nog att krig känns långt bort, men desto mer troligt är det med strömavbrott. Broschyrens princip kan appliceras på alla typer av störningar, vilket understryker det ­uppenbara: ett kontantfritt samhälle är ett sårbart ­sådant.

Linnea Hylén