Sverige har ett av världens högsta skattetryck. Den högsta inkomstskatten är idag över 60 procent. Det innebär att en lönehöjning från 50 000 till 60 000 kronor ger knappt 4 000 mer i månaden. Det är inte småpengar, men knappast något man blir rik av. Att utbilda sig och jobba hårt är nämligen ingenting man blir rik på i Sverige.
Vad man där emot kan bli rik på är bostäder. Bara under de senaste två åren har snittpriset på lägenheter i Sverige ökat med 7 000 per kvadrat. I centrala Stockholm är ökningen den dubbla. Sedan finanskrisen har priserna fördubblats. Skatten på en sådan vinst är bara 22 procent. Det innebär att äga en lägenhet på minst 20 kvadrat de senaste två åren inneburit mer pengar än vad en lönehöjning från 50 000 till 60 000 skulle innebära. För de med större lägenheter i storstäderna är inkomsterna såklart många gånger större.
Vad man också kan bli rik på är företagande. Den som har möjlighet att fakturera i stället för att lönearbeta kan nämligen använde de så kallade 3:12-reglerna som tillåter en att ta ut en del av inkomsterna som vinst istället i stället för lön. Skatten på vinsten är enbart 20 procent. För 2019 är schablonbeloppet för uttag drygt 170 000. Den med anställda kan ta ut ännu mer. Att kunna ta ut 170 000 kronor som vinst, i stället för som lön, sparar nästan 70 000 om året. Det är åter igen mer än vad en löneökning från 50 000 till 60 000 ger.
Det finns goda skäl till att ha bra regler för företagande. Den som satsar sitt eget kapital och tar stora risker måste också ges goda villkor. Samtidigt finns det ingen anledning att erbjuda skattelättnader för den som fakturerar som konsult jämfört med den som lönearbetar. Ser man till vilka som använder 3:12-reglerna så görs 61 procent av uttagen också av den procent av befolkningen med högst inkomster. Det visar att reglerna framför allt inte hjälper entreprenören som kämpar med ett litet företag, utan de med de allra högsta inkomsterna. Det är ingen slump att flest företag startas i kommuner som Danderyd, Lidingö och Vellinge.
Resultatet av låga skatter på inkomster från kapital och företagande, men högt på arbete är att det inte går att bli rik på ett vanligt jobb. I stället för särregleringar för vinster av bostäder och företagande borde skatten på arbete sänkas så att studier och slit lönar sig.
En modern borgerlig skattepolitik borde eftersträva låga och lika skatter där skattebasen breddas från arbete till att en större del tas in från konsumtion och miljöskadliga verksamheter. Parallellt borde de högsta marginalskatterna sänkas samtidigt som olika undantag och hål i reglerna avskaffades. Det skulle skapa en stabilare skattebas och ett system som uppmanar till arbete och slit, samtidigt som det driver på omställningen till en grön ekonomi. Alternativet är att lämna walk over till vänstern vars enda lösningar är höjd skatt på allt, utan tanke på hur det påverkar drivkrafterna till arbete och ansträngning.
Isak Trygg Kupersmidt