Det sägs att ingen kedja är starkare än dess svagaste länk. Så är onekligen fallet med den stora tågsatsningen Ostlänken, den som i sin tur är ett led i en ännu större tågsatsning på höghastighetsjärnvägar i södra Sverige.
Därför är Trafikverkets senaste besked, ett förslag om att Skavstas station längs med Ostlänken eventuellt ska flyttas till samma bibana till höghastighetsbanan som Nyköpings centralstation kommer att ligga på, oroande. En sådan förändring riskerar att stå östra Sörmland dyrt och försvaga möjligheterna för såväl arbetsmarknads- som regionförstoring.
Nyköpings kommun har protesterat. Helt rätt, även om reaktionen ger lite av ett yrvaket intryck. Har kommunikationen mellan ansvarigt verk, regering och kommunledningar verkligen varit så bristfällig? Hade ingen någon aning om att detta var på gång?
Nu sägs detta förslag bara vara aktuellt om "tillgängligheten kan behållas". Det är svårt att se att den förändring som Trafikverket grunnar på skulle kunna göras utan att Skavsta och Nyköping skulle påverkas negativt. Varför kom då detta ens upp på bordet? Finns det andra faktorer bakom? Spelar det in att Skavsta är privatägt och inte statligt, till skillnad från huvudkonkurrenterna om flygtrafiken i regionen? Spelar det in att åtminstone delar av regeringsunderlaget kraftfullt vill minska såväl flyg- som fordonstrafik framöver?
Våra folkvalda i riksdagen verkar också milt sagt överraskade. Har alla dessa medborgarnas grindvakter tagit Ostlänken för given? Trott att tjänstemän och regering löser allt? Trots att regeringens intresse för Skavsta är ytterst begränsat. Minns diskussionerna om Brommas framtida nedläggning, där Arlanda verkade vara regeringens enda svar på flygets samtliga framtidsfrågor. Utöver flygskatt, vill säga.
Ostlänkens Sörmlandsstationer – utöver Nyköpings två även Vagnhärad – är vitala komponenter i den stora tillväxtregion som formas när Stockholm knyts allt närmare Östergötland. Därför måste det nu till krafttag. Den samlade opinionspåverkan – över blockgränserna - som under förra mandatperioden övertygade Alliansregeringen att ge Ostlänken grönt ljus måste mobiliseras på nytt.
För Nyköpings, och hela östra Sörmlands del, räknas minuterna. För varje minut som transporttiden kan minskas norrut och söderut med hjälp av Ostlänken ökar tillväxtkraften, regionförstoringen och fastighetsvärdena längs med spåren. Växer i stället avstånden i tid, då blir allt detta svagare än tänkt. Inte ens fler turer till priset av längre transporttider är inte nödvändigtvis en vinst.
Större arbets- och bostadsmarknad samt starkare regionala tillväxtförutsättningar är centrala argument för den samhällsinvestering som Ostlänken utgör. Det framstår helt enkelt som dålig politik att försvaga regionförstoringen för att de snabbaste tågen mot Malmö och Göteborg ska kunna bli något fler än tänkt, vid ett maximalt efterfrågetryck långt fram i tiden.