Det är minst tjugo år sedan kassetter var det dominerande medlet för att lyssna på musik. Senare kom CD-skivorna och MP3-spelaren som sedan byttes ut mot dagens smarta telefoner. Teknikens utveckling har gått oerhört fort, men lagstiftning haltar efter. ”Kassettskatten” eller den så kallade privatkopieringsersättningen har funnits sedan 1999. Då tillämpades den på kassetter och CD-skivor, men trots att de flesta inte äger en kassett längre tas en kassettskatt ut på våra smarta telefoner.
Lagen skapades för att ersätta upphovsmännens förluster som uppkom av att människor privatkopierade musik och filmer. De som någon gång använt en radio- eller filmkassett har troligen också använt den för att spela in några låtar från radion eller en långfilm från TV4. Enligt kassettskatten var kassettens syfte att privatkopiera material, men utan möjlighet att ge skälig ersättning till upphovsmannen bakom det kopierade materialet. Helt enkelt var lagens syfte ganska rimligt under 1990-talet, såväl som under början av 2000-talet när MP3-spelarna slog igenom på allvar. Den lagliga privatkopieringen och senare den illegala piratkopieringen från exempelvis sajter som The Pirate Bay ledde till att upphovspersonerna förlorade intäkter de annars kunde ha fått via sålda CD-skivor och kassetter.
Men för tio år sedan kom två milstolpar. Den smarta telefonen och streamingtjänsten Spotify introducerades, vilket revolutionerade vår kommunikation och mediekonsumtion. I dag köper vi musik och filmer via ett abonnemang på strömningstjänster som Netflix eller Spotify. De flesta varken privatkopierar eller piratkopierar, då det är krångligare att ladda ner och kopiera än att med ett knapptryck strömma den önskade låten. Kassettskatten är dock fortfarande kvar och enligt en dom (T9826-13) från december 2018 är den reglerad till tre kronor per gigabyte minne för varje enhet som omfattas av kassettskatten. Förutom kassetter och CD-skivor omfattas även våra smarta telefoner som med teknikutvecklingen de senaste åren drastiskt ökat sin minneskapacitet. En vanlig smarttelefon med 250 GB skulle med kassettskatten därför få en extrakostnad på 750 kronor, trots att nästan ingen i dag använder sin telefon för att privat- eller piratkopiera musik.
Upphovsmän ska med all rätt få ersättning för sitt arbete, men en omodern skatt för kassetter kan omöjligen vara svaret. Förra året tillkännagav riksdagen att lagstiftningen ska göras om och att en utredning ska tillsättas, men innan utredningen är klar och en ny lag kan stiftas kommer våra telefoner hinna bli långt mycket dyrare.
Om något år kommer de flesta nya telefoner med enkelhet innehålla minst 500 GB, vilket med en kassettskatt skulle kunna öka priset med 1 500 kronor. Det är en orimlig extraavgift som inte bara gör tekniken dyrare och mer svårtillgänglig, utan också aktivt hämmar svensk handel, innovation och tillväxt. Det är dags att politikerna trycker ”eject” och förpassar kassetterna till historien.