Kristdemokraterna var under Alliansens första två mandatperioder vid makten det parti som drog åt eget håll, med tydliga värdekonservativa inslag. I takt med att Moderaterna medvetet dragit ned på sina liberala ställningstaganden till förmån för det mer konservativa har Alliansen nu två delar som ibland drar åt var sitt håll.
Det har fått många att spekulera i att Alliansgemenskapen kan klyvas på mitten. Och nog är det möjligt, men detta ska inte överdrivas. Hela tanken med fyrpartisamarbetet var att kunna enas om gemensamma linjer men samtidigt acceptera att man tydligt skiljer sig åt på andra områden. Notera att det inte uppstår långa hatslingor i sociala medier när Kristdemokraterna gör utspel som ökar avståndet till Liberalerna och Centerpartiet. Sådana avarter till ett vettigt politiskt samtal har närmast uteslutande sin grund i migrationspolitik och främlingsfientlighet, där flödena är fulla av anonyma och fejkade röster, i stort skapat och påeldat utanför Allianspartiernas sfär, för att gynna andra krafter.
När Ebba Busch Thor vurmar för nybyggnation av kärnkraft skiljer det hennes parti från Centerpartiet, samtidigt som Liberalerna och Moderaterna är rätt nöjda (SVT 16/8). Men än så länge har hon inte trampat utanför ramen för den stora energipolitiska uppgörelsen som Alliansen format – och såväl Socialdemokraterna som Miljöpartiet över tid har ställt sig bakom. Det går att bygga nya kärnkraftverk med rådande förutsättningar, men det är vare sig lätt eller billigt.
Avstånden inom Alliansen är betydligt kortare än till partier utanför den. Inte bara till regeringspartierna. Den som vill kan jämföra med Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson som vill lämna EU, men på något sätt behålla alla fördelarna som en union innebär. Det är lättsinne i samma anda som Brexit, där britterna först nu i efterhand allt mer kommer till insikt om vilken usel affär det är att öka avstånden till sina europeiska grannländer.
Det är annars tydligt att Busch Thor har valt att lyfta mer traditionella kristdemokratiska hjärtefrågor inom vård, omsorg och familjepolitik. Den mer hårdföra linje som hon inledde sitt partiledarskap med finns inte längre något profileringsutrymme för när såväl Socialdemokraterna som Moderaterna har omfamnat en mer känslokall syn på flyktingars situation och förutsättningar.
Utan Kristdemokraterna i riksdagen kommer Alliansen inte att nå mandat nog för att kunna bilda regering. Så enkel är matematiken, det blir tufft nog ändå. Ska Busch Thor öka sin väljarandel på ett sätt som gynnar en Alliansregering, då är det genom att locka värdekonservativa väljare som annars riskerar att landa hos SD.
Den som vill kan notera att KD:s "bygga ny kärnkraft"-utspel är en parering av det som SD nyligen försökte profilera sig med. Skillnaden är bara att Busch Thor kan utifrån energiöverenskommelsen faktiskt pröva möjligheten, medan Åkesson bara hittat tuschpennan till sitt plakat.