Ska Oxelösund bli en del av Nyköpings kommun? Den frågan återkommer med jämna mellanrum, måhända ställs den på lite olika sätt men effekten är densamma. Vid en storkommun blir Oxelösund en del av Nyköpings kommun, den mindre slås ihop med den större.
Det är inte ovanligt att såväl nationalekonomer som statsvetare slår på stora trumman för färre och större kommuner. Om man bortser från det lokala, det närdemokratiska, finns ibland en viss rationalitet i detta. Stödet från partierna varierar. Ofta är det så att partier som ideologiskt föredrar stordrift före mindre enheter – läs Socialdemokraterna och Moderaterna, men även Liberalerna - är mer för sammanslagningar än emot. Centerpartiet, historiskt sett ofta starkt i mindre kommuner, utgår från ett decentraliserat ideal och vill gärna se självständiga mindre enheter, där makten på ett sätt befinner sig närmare. I delar av norra Sverige, där geografiskt stora kommuner med små befolkningar kämpar med krympande offentliga finanser och höga krav på samhällsservice, är detta mer av en ödesmättad fråga.
I ett par artiklar kan vi i dagens SN läsa om ett antal politiska röster från Oxelösund och Nyköping om sammanslagningsdiskussionen. Moderaterna i Oxelösund säger ja, med stöd av Liberalerna och Kristdemokraterna. Socialdemokraterna är inte direkt emot, men bedömer att det folkliga stödet är för svagt.
I goda tider är trycket på sammanslagning – och underförstått ekonomisk effektivisering genom kommunsammanslagningar – inte så hårt. När krisen knackar på, när kommunekonomin landar i röda underskott och frestelsen att höja skatten för medborgarna viskar försåtligt från skuggorna, är debatten ofta mer pressad. När tiderna är hårda gäller det att hålla tungan rätt i mun.
Varken kommunstyrelsen ordförande i Nyköping eller Oxelösund, båda socialdemokrater, bedömer det som att frågan är aktuell. En bred opinion som kräver samgående lyser också med sin frånvaro. Det finns däremot frågor och uppdrag som mindre kommuner bäst kan lösa genom att samarbeta och samverka med större. Oxelösund och Nyköping har exempelvis en gemensam servicenämnd. Kommunerna är båda intressenter i Nyköpingsregionen (!), en samverkan med det lokala företagandet om näringslivsutveckling.
Kommunidentiteter är starkare än vi anar. I Nyköpings kommun finns fortfarande starka lokala identiteter. Andan från före kommunreformen 1971 lever kvar. Då blev Jönåker och Tunaberg, Stigtomta och Rönö, Tystberga och Bettna samt Gnesta, Daga, Vagnhärad och Trosa delar av storkommunen Nyköping. Några av de nämnda bröt sig ur igen 1992, när Gnesta och Trosa kommuner bildades. Ingen av kommunerna har anledning att ångra sig.
Precis som i frågan om storregioner finns en i grund sund skepsis inför bortflyttande av nära makt. Det är därför sammanslagningsdebatten hellre övergår i mål om mer samverkan. Sverige har förvisso sedan Axel Oxenstiernas tid varit mycket centralstyrt jämfört med många andra länder, men det finns likväl gränser.