I fjol dog 83 personer i alkoholrelaterade trafikolyckor. Det var en tredjedel av alla som fick sätta livet till i trafiken. Uppskattningar som Folkhälsomyndigheten hänvisar till visar att kombinationen alkohol/droger och bilkörning även gör att cirka tusen personer skadas svårt, och "några tusen" lindrigt, varje år.
Enligt Trafikverket skulle 70 liv ha räddats 2016 om alla hade kört nyktra.
Näringsdepartementet har uppskattat kostnaderna för "alkohololyckorna" i trafiken till cirka elva miljarder kronor, per år.
Rattfylleriets utveckling går sedan flera år åt fel håll. Allmänt ökad alkoholkonsumtion i samhället nämns som en delförklaring, en annan att polisens nykterhetskontroller minskat med drygt 60 procent de senaste sju åren.
2009 gjordes cirka 2,7 miljoner utandningsprov, 2012 var det nere i 2,5 miljoner ”blåsningar" och i fjol gjordes cirka en miljon prov.
När 2017 sammanställs väntas antalet "blås" ha minskat ytterligare.
Calle Ekberg, chef för polisens trafikgrupp i Nyköping, beskriver minskningen av nykterhetskontrollerna för Sörmlands del som "enorm".
‒Vi (trafikpolisen i Nyköping) har utfört cirka 6000 blås (utandningsprov) i år, ordningspolisen uppskattnings dubbelt så många. Det är alldeles för få. Minskningen är enorm, säger Calle Ekberg.
Ekbergs uttalande ska ses i ljuset av att trafikpolisen i Nyköping även ansvarar för kommunerna Trosa, Gnesta och Oxelösund och att antalet trafikpoliser halverats på några år.
Sambandet mellan färre kontroller och fler incidenter, och omvänt, kan verka självklart. Det är även vetenskapligt bevisat vilket studier från USA och Australien visar.
‒Forskningen visar ganska entydigt att med fler kontroller minskar de alkoholrelaterade trafikolyckorna. Precis som man kan tro, säger Åsa Forsman, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).
Enligt Åsa Forsman kan dock de stigande död- och olyckstalen i Sverige ännu inte, med säkerhet, kopplas till färre nykterhetskontroller.
‒Eftersom vi har förhållandevis låga dödstal så blir det ganska stor slumpmässig variation. Men vi följer det noga och på sikt väntas det bli mätbart, säger hon.
Teorin är, enligt Åsa Forsman, att den subjektiva upptäcktsrisken ökar om man ser poliser och kontroller.
‒Och när det blir troligare att man faktiskt kommer att åka fast så avhåller man sig från att köra onykter. Det finns flera skäl att göra många kontroller, dels i förebyggande och avskräckande syfte, dels för att få bort de som faktiskt är ute på vägarna och kör rattfulla, säger hon.
99,8 procent av alla bilister beräknas vara nyktra.
‒Men de 0,2 procent av trafiken som framförs av onyktra förare är till stor del inblandade i olyckorna, inte minst dödsolyckorna. Polisen har många viktiga uppgifter och tvingas väl prioritera, men det är ingen bra utveckling. Vi ligger fortfarande hyfsat till i ett Europeiskt perspektiv men vi gör färre kontroller än de gör i exempelvis Finland och Polen.
Trafikgruppens chef Calle Ekberg är övertygad om fler nykterhetskontroller skulle göra skillnad.
‒Vi vill hinna med fler kontroller men måste i första hand fokusera på de nationella målen för tung trafik, kolla vilotider på långtradare, farligt godstillsyner och flygande inspektioner. När vi kör de här nykterhetsveckorna (förra veckan) så hämtar vi in mängdblås.
Enligt Calle Ekberg är varje nykterhetskontroll också ett medborgarmöte.
‒Folk vill gärna se att vi står där ute. Man tycker det är bra att jobbar vi preventivt. Det är sällan man har så bra kontakt med människor som när vi gör nykterhetskontroller. 99 procent av alla vi träffar är väldigt positiva till att vi gör det.
Vilka konsekvenser får det när polisen gör allt färre nykterhetskontroller?
– Det blir färre uppdagade rattfyllerister i alla fall. Även om regelefterlevnaden fortfarande är hög så är det alldeles för många som kör påverkade.