På onsdag släpper Försvarsberedningen sin rapport, men dess grundvalar är fortfarande långt ifrån klara. SvD rapporterade i onsdags att försvarsminister Peter Hultqvist (S) drar i handbromsen innan den sista punkten är satt i rapporten (8/5). Hultqvist har vid sidan av beredningen valt att sammanställa ett eget hemligt förslag över åtgärder och kostnader för 2021 till 2025. Försvarsministern vill lägga frågan om pengar och prioriteringar till höstens budgetförhandlingar. Försvarsberedningens eniga paketförslag skulle därför enligt regeringen vara förhandlingsbart – likt ett spel med plockepinn.
Den senaste tidens rapportering har pekat på att de borgerliga partierna ska vara överens om en höjning till 1,5 procent av BNP till det militära försvaret. Det är en blygsam siffra utifrån de senaste årens händelseutveckling i jämförelse med de utmaningar som försvaret kommer ställas inför framöver. 1,5 procent av BNP är endast en bottenplatta, som snarare kan ses som en livsuppehållande blodtransfusion än en muskeluppbyggande reform.
Att gå under "skamnivån" på 1,5 procent skulle inte bara försvåra, utan även allvarligt skada Sveriges försvarsförmåga i en säkerhetpolitiskt allt mer osäker tid. Att den rödgröna regeringen verkar obrydd inför de försvarspolitiska utmaningarna, det visar på en naivitet såväl som en återkommande ovilja att ta fullt ansvar för rikets säkerhet.
Försvarsberedningens syfte är att leverera ett fullspäckat helhetspaket, något som håller på sikt. Att på socialdemokratiskt manér börja se rapportkapitlen som pinnar i ett plockepinn äventyrar hela den försvarspolitiska inriktningen. Det är inte att framstå som ansvarstagande. Om Socialdemokraterna får igenom sin plockepinnliknande klausul riskerar försvarsfrågan återigen bli ett särintresse bland andra.
Försvarsberedningens syfte är att bringa enighet i en avgörande fråga. Försvarsberedningens rapport ska vara färdigförhandlad i beredningsorganet som är utsänt av regeringen. Att Hultqvist nu försöker underminera försvarsberedningens rapport väcker frågan om vad som är beredningens syfte, om enigheten på förhand är något sekundärt?
Försvarspolitiken måste rankas högre än att blandas in i Rosenbads inrikespolitiska maktspel. På fredagen kom beskedet att Försvarsberedningen spricker. Det blir ingen bred enighet.
De borgerliga partierna - inte minst C och L - måste nu sätta hårt mot hårt. Regeringen kan inte låtsas som att de försvarspolitiska ambitionerna inte behöver gå hand i hand med en trovärdig finansiering. Ska David stå upp mot Goliat vill det till att det är en sten i slungan och inte en såpbubbla.Försvaret förtjänar mer än 1,5 procent, men allt under detta är oacceptabelt.