Klockan 21.17, 20 juli 1969 skedde 1900-talets största teknologiska underverk. Den numera världskända astronauten Neil A. Armstrong satte då den första foten på månen. Idag är det exakt femtio år sedan händelsen.
Månlandningen var kulmen på kapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen. Trettio år senare tog det kalla kriget slut. Därefter har världen förändrats i snabb takt med globalisering, internet och smarta telefoner. Kunde 60-talets rymdforskare förutspå att all den teknologiska framgång som kom av månlandningen fortfarande skulle göra så stor skillnad femtio år senare?
Vägen till att NASA tog sig till månen är minst lika intressant som själva månlandningen. Inte minst utifrån vad den teknologiska utvecklingen ledde till utöver det uppenbara. Under rymdkapplöpningen var NASA tvungna att skapa nya lösningar för att astronauterna skulle kunna klara sig i rymden.
En av de teknologiska framgångarna som kom i och med månlandningen var att NASA utvecklade en förenklad vattenrening för rymdfarkoster. Astronauterna behövde vatten under sin långa färd ut i rymden och tillbaka hem till jorden. Istället för att noga tvingas övervaka vattenreningsprocessen enligt tidigare system utvecklade NASA en liten reningsmanick som var lika stor som ett cigarettpaket. Reningsfunktionen banade väg för vattenrening i pooler och teknologin för den ack så uppskattade AC:n.
En annan innovation var utvecklandet av lätta andningsmasker till astronauterna. Andningsmasker fanns redan sedan tidigare, men NASA var de som förädlade masken till att bli både lätt och effektiv. Det är helt enkelt NASA:s förtjänst att brandmän idag har lätta andningsmasker, istället för att bära trettio kilo tunga andningsmasker som riskerar att förhindra livräddning och brandsläckning.
Materialet till rymddräkterna som användes till månlandningen var tvunget att vara brandsäkert och temperaturtåligt. Under Apollo 1-resan dog alla tre astronauter till följd av en brand, varav det brandfarliga materialet var en bov i dramat. Katastrofen tvingade NASA att tänka om och utveckla en brandsäker textil som kunde tåla både flytande kväve och smält guld. Forskningsarbetet resulterade i materialet polybenzimidazole (PBI). Materialet används idag i bland annat skyddsutrustning till brandmän (The Conversation, 3/7).
Idag minns många specifikt Armstrongs välkända citat: "One small step for man, onegiantleap for mankind". Förutom hans ord om händelsen finns det ett annat minst lika klockrent citat som kan agera riktmärke inför framtiden: "I thinkwe'regoing to the moonbecauseit's in the nature of the human being to face challenges. It's by the nature of his deep inner soul … we'rerequired to dothesethings just as salmonswimupstream.". Armstrongs citat är lika aktuellt då som nu, men med undantaget att vi nu inte riktar in oss på månen, utan på planeten Mars.