Sedan 1 juli 2007 står staten för halva kostnaden vid köp av hushållsnära tjänster genom Rut-avdraget. Avdraget kostar 3 miljarder årligen och används i princip enbart till olika typer av städtjänster i hem. Rut-avdraget infördes av Alliansen, till stor del motiverat med att komma till rätta med det omfattande svartarbetet som förekom när privatpersoner köpte tjänster såsom städning. Idag lyfts bidraget framför allt fram för att det skapar nya jobb, inte minst för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, samt underlättat vardagen för många familjer.
Som en del i Januariavtalet mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna så har regeringen nu tillsatt en utredning i syfte att ytterligare bredda avdraget till ”tvätt, flytt-, hämt- och trygghetstjänster” vilket utreds just nu. De är även överens om att tredubbla taket för hur stort avdrag som en enskild person kan göra varje år.
Rut-avdraget innebär, som de flesta skattesänkningarna på arbete, att det skapas nya jobb. När det blir billigare att köpa en tjänst eller att anställa så kommer fler att efterfråga människor som kan utföra de tjänsterna. Argumentet för just Rut kan därför inte bara vara att det skapar nya jobb.
I rapporten "Kvinnor med flyktingbakgrund i rutsubventionerade företag" (SNS) som nyligen publicerades undersöks huruvida Rut faktiskt fungerar som en väg in för människor med flyktingbakgrund. De konstaterar att drygt 3 procent av de som arbetar med Rut-tjänster är kvinnor med flyktingbakgrund. Det är hälften så många jämfört med både hemtjänsten och övriga städbranschen. Rut-avdraget verkar därmed inte vara speciellt träffsäkert när det gäller att skapa sysselsättning för nyanlända. Den som letar efter en lösning för alla nyanlända som just nu försöker ta sig över de höga murar som omgärdar svensk arbetsmarknad bör därför kolla någon annanstans.
Samtidigt finns det goda argument för avdraget. Rapporten visar också att över hälften av de anställda i Rut-branschen är kvinnor med utländsk bakgrund (ofta från övriga Europa). Även om de inte kommit hit som flyktingar så är det en grupp som inte har det allt för lätt på arbetsmarknaden.
Det finns även ett starkt nationalekonomiskt skäl för avdraget. Olika skatter påverkar efterfrågan, och därmed effekten på sysselsättning, olika mycket. Om priset på sådant vi inte kan göra själva (t.ex. laga en vattenläcka i taket) fördubblas så har många inget annat val än att betala ändå, medan hushållsnära tjänster är betydligt mer priskänsliga då de flesta har möjlighet att städa själva. Rut bidrar på så sätt till en effektivare ekonomi, där de som står långt ifrån arbetsmarknaden ges möjlighet till ett jobb.
Förhoppningsvis innebär breddningen av Rut att några fler får möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden. Samtidigt är det långt ifrån en magisk lösning som kommer lösa integrationen eller drastiskt sänka sysselsättningsgapet mellan inrikes- och utrikes födda.