Knappt 300 000 blev antagna till höstens högskole- och universitetsutbildningar. Det är ett stort antal studenter, men drygt 14 000 färre (4,7 procent) än 2021. Intresset för distansutbildningar har också ökat. Jämfört med före pandemin är det 16 procent fler sökande till Sveriges distansutbildningar. Samtidigt vittnar många studenter om en längtan tillbaka till en ”normal” studiegång med fysiska lektioner, möten och fest.
Återgången till det ”traditionella” eller ”trygga” syns även i valet av utbildning. Jurist- och läkarlinjen är likt tidigare de mest eftersökta programmen till hösten. De klassiska yrkesutbildningarna psykolog- och ekonomprogrammen är också populära, medan exempelvis kultur- och skogsbruksutbildningar är bland de minst sökta programmen. En förklaring kan vara att de mest sökta programmen leder till högstatusyrken, men yrkesutbildningar ses också som ett tryggt val på arbetsmarknaden enligt Andreas Sandberg, enhetschef på universitets- och högskolerådet. I en tid av osäkerhet söker sig fler och fler till yrken med en optimistisk prognos på arbetsmarknaden.
Optimism är dock något av en bristvara om vi blickar ut över det ekonomiska landskapet. Valåret är ett faktum och osäkerheten på arbets- och bostadsmarknaden ligger som en våt filt över såväl väljare som politiker. Den höga inflationen och de aviserade räntehöjningarna har spätt på oron för vanliga människors plånböcker. De mest ekonomiskt svaga grupperna med små marginaler är de som kommer drabbas hårdast av inflations- och räntehöjningarna. Studenter är givetvis en av dessa grupper som kommer behöva hantera de höjda priserna på livsmedel, energi och konsumtionsvaror.
Idag får en heltidsstuderande universitetsstudent ut 11 088 kronor i månaden. Redan innan inflationen sköt i höjden har det varit en utmaning för många studenter att hålla ihop månadsbudgeten. Bostadsbristen har lett till att det kan ta år innan en student kan få en egen studentlägenhet. Priserna på andrahandsmarknaden är därför också skyhöga.
Det är inte ovanligt att en månadshyra för en 1:a i Uppsala kostar runt 8 000 till 10 000 kronor. CSN räcker inte till på långa vägar för den som saknar kontakter, köpoäng eller föräldrar som kan köpa en lägenhet i de populäraste studentstäderna. Den enda utvägen blir därför att jobba extra, vilket är lättare sagt än gjort när fribeloppet nu återinförs. Fribeloppet är den summa du får tjäna varje kalenderhalvår utan att du förlorar dina studiemedel. Under pandemin slopades fribeloppet med hänvisning till den ekonomiska utsatthet som kunde drabba studenter. Nu är pandemirestriktionerna slopade, men den ekonomiska osäkerheten består. Regeringen har trots valåret och de dystrare framtidsutsikterna återinfört fribeloppet. Effekten? Färre studenter jobbar trots att de vill, kan och ibland måste för att råd med boende i storstäderna.
Sveriges studenter går mot en tuff höst och kanske en ännu tuffare vinter. Marginalerna var redan små och riskerar nu bli ännu mindre när fribeloppet återinförs. Det måste bli enklare att vara student – inte svårare. Slopa fribeloppet en gång för alla.