I Lärarförbundets årliga ranking 2019 hamnade Gnesta allra sist – på plats 290. Gnesta blev bland de 40 lägst rankade kommunerna i åtta av elva parametrar. Men positivt är att när det gäller lärarlönerna hamnade Gnesta på plats 73.
Vad har de styrande i Gnesta i övrigt vidtagit för åtgärder för att lyfta resultaten? Man har infört trelärarsystem samt kompetensväxling som innebär att man sparkar fritidsassistenter och i stället anställer behöriga lärare. Barn och utbildningsförvaltningen avslutade 2019 med stora underskott i budgeten. Hade den budgeten verkligen varit realistisk?
För 2020 lades elva miljoner extra på BoUN men det angavs inte hur stor del av dessa pengar som motsvarade ökningen av antalet barn och hur mycket som var en satsning. Dessutom ålades förvaltningen att spara 1,5 procent. Resultatet blev nya stora underskott. Så nu ska det sparas rejält.
En åtgärd som beslutats i juni var att ”inte tillsätta vissa vakanta tjänster i grundskolan samt öka samordningen av personalanvändning i grundskolan.” Lärartätheten ligger på plats 267 av 290. Betyder även detta att vikarier inte tillsätts i skolan? Betyder det att det fina trelärarsystemet som infördes för att få en högre lärartäthet, att om en lärare blir sjuk så blir de två andra tvungna att täcka upp?
Eftersom det finns pengar i kommunen har Vänsterpartiet föreslagit att pengar ska flyttas över till barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden (som också har stora underskott) för att de inte ska behöva göra så stora och smärtsamma besparingar men detta har vi inte fått gehör för. Kommunens totala budget gick med ett överskott med 21 miljoner 2019.
Det skulle ha funnits pengar till de båda blödande nämnderna. För Vänsterpartiet ter det sig orimligt att kommunen har plusresultat men att nämnderna pressas hårdare för varje år med effektiviseringskrav. Nu ser det ut som att S-M-ledningen fortsätter att lägga en snål och orealistisk budget även för nästa år. Hur man i så fall samtidigt ska klara att lyfta resultaten i skolan blir svårt att se.