De boende bakom fallet med vägbommen i Gnesta kommun har av polis och kommun hänvisats till Lantmäteriet, Kronofogdemyndigheten och eventuellt tingsrätten.
I en första omgång har de boende fått kalla handen på ansökan att ta bort hindret över vägen av Kronofogden,
– Vi har avslagit det interimistiska yrkandet, på grund av att de inte visat i stort sett obestridliga uppgifter. Det är enormt restriktivt att fatta beslut utan att den svarande fått yttra sig, säger Tobias Paulin, jurist vid Kronofogdens sektion för summarisk process.
De boende har en gång skickat in kompletterande handlingar men uppmanades under måndagen att skicka in ännu mer underlag.
Kronofogden ägnar sig generellt åt att verkställa saker där det redan är helt klarlagt vem som har rätt, till exempel att konfiskera egendom eller vräka personer. Men myndigheten har en avdelning där jurister som Paulin i viss mån agerar både utredare och domare själva.
– Det är väldigt knivigt. Just för att vi inte sitter i domstol har vi väldigt begränsade möjligheter att göra bedömningar, men det går ju.
I fallet nu med vägbommen har byborna inget servitut till vägen, men flera källor vittnar om att de använt vägen i decennier.
Begreppet "hävd" togs bort ur svensk rätt 1972, men i dess ställe har högre domstolar ibland hänvisat till "etablerade förhållanden" för att beskriva situationer där en viss rätt har uppstått för att det gått till på det viset under lång tid.
– Om man har utnyttjat en väg under lång tid så kan det ha etablerats ett förhållande. Kan man då utifrån handlingar klart och tydligt visa på det, kan det finnas möjlighet att vi skulle kunna bifalla ansökan av sådan anledning. Men då måste svaranden få yttra sig först, säger Tobias Paulin.
Kommunikation hit och dit kan ta tid och totalt kommer det sannolikt att dröja veckor eller månader innan Kronofogden fattar beslut i ärendet, uppger myndigheten.
Lantmäteriet har inte kunnat svara på några frågor om bybornas ansökan om fastighetsbestämning, som de säger sig ha postat den 6 februari.
I ett mejl till de boende i slutet av februari skrev en handläggare på Lantmäteriet att en markägare inte utan vidare får stänga av sin väg om någon annan fastighet använt den ”under lång tid”. Först måste markägaren stämma grannen och få en tingsrätt att fastställa att grannen inte har rätt att köra där, enligt handläggaren.