Lokal acceptans är bra också för vindkraft

I stället för att ta ifrån kommunerna beslutsrätt, borde exempelvis etableringar av vindkraft tillföra nya intäkter. 

Regeringens planer på att avskaffa kommunernas så kallade vindkraftsveto, rätten att säga nej, är att gå i fel riktning. Gör det i stället mer attraktivt för kommunerna att öppna för vindkraft.

Regeringens planer på att avskaffa kommunernas så kallade vindkraftsveto, rätten att säga nej, är att gå i fel riktning. Gör det i stället mer attraktivt för kommunerna att öppna för vindkraft.

Foto: Johan Nilsson / TT

Ledare2020-10-28 05:50
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Kopplingen mellan lokala naturresurser och lokala skatteintäkter kan göras tydligare. Det behöver finnas en solklar fördel också för lokala beslutsfattare att öppna dörrar, anpassa mark och planer för exempelvis hållbar energiproduktion. Att i stället ta ifrån dessa rätten att bestämma om vad som är lämpligt, är att gå åt fel håll. 

Eftersom exempelvis vindkraften inte kommer med en långsiktigt stor mängd arbetstillfällen behöver dess lokala fördelar stärkas på annat sätt. Såväl Centerpartiet som Miljöpartiet har öppnat för att statens intäkter från fastighetsskatt på produktionsanläggningarna i stället ska överföras till kommunerna.  

För vindkraftverk är fastighetsskatten på 0,2 procent av taxeringsvärdet. Det är inga enorma pengar, men cirka 300 skattemiljoner skulle då stanna hos de kommuner som aktivt väljer att ha vindkraft. I en tid där det hållbara, den förnyelsebara energiproduktionen behöver växa är de flyttade skattemiljonerna en för staten mindre problematik.

Till 2040 säger nämligen den breda energipolitiska överenskommelsen mellan att Sverige ska ha hundra procent förnybar elproduktion. Fem riksdagspartier var överens 2016. Även om det nu är tydligt skiljande uppfattningar om kärnkraftens roll i den helheten, har varken Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna eller Miljöpartiet valt att backa från huvudmålet

Att regeringen utifrån detta funderar på att avlöva det lokala beslutsfattandet är bekymmersamt. Såväl Naturvårdsverket som Energimyndigheten har föreslagit att kommuner inte ska ha vetorätt vid vindkraftsetableringar. Men centrala myndigheter är en sak, folkvalda beslutsfattare en annan. I SN /26/10) är Trosas och Oxelösunds kommunalråd, Daniel Portnoff (M) och Catharina Fredriksson (S), emot ett avskaffat veto för kommunerna, Nyköpings motsvarighet Urban Granström (S) är mer förstående.

Med avskaffat veto skulle staten få makt att peka med hela handen var det ska byggas vindkraftsparker. Det må vara en genväg till snabbare utbyggnad, men också ett effektivt sätt att köra över de närmast berörda. Om en mer positiv syn på lokal energiproduktion är värd något, då vore det vettigare om nyetableringar kommer med givna fördelar hellre än statligt kommandostyre.

Allt hänger nu inte heller på kommunerna. Vindkraftsparker synas och bedöms även utifrån hur de påverkar försvarets förutsättningar. Även om skatteintäkterna från vindkraften skulle bli kommunala, ger inte det fritt fram att etablera elproduktion varhelst någon så önskar. Det finns dock skäl att önska en bättre dialog mellan försvarsintressen och vindindustri, med så hög transparens som möjligt i den stund som Försvarsmakten gör tummen ned. Försvar och säkerhet är, inte minst i dessa tider, vår skyldighet att ta stor hänsyn till. Även där det är så kallat goda vindlägen.

Tankarna på att överföra skatteintäkter från staten till det lokala skulle kunna byggas ut. Vattenkraftens fastighetsskatt är ett sådant område. Det tål också att funderas över om vissa skatter eller avgifter på gruvnäringen skulle kunna komma lokalsamhällena till godo. Den pedagogiska effekten av att prospekteringstillstånd i dag landar ovanifrån, utan lokal påverkansrätt, är allt annat än bra.