Länsstyrelsen har en utredning på remiss där man undersökt behovet för snabbladdningstrukturer i regionen. Underlaget i rapporten menar att som minimum behöver 1,2 miljoner av de cirka 5 miljoner registrerade bilarna i Sverige gå på el.
– Men det måste kombineras med biodrivmedel och effektivisering. Uträckningen ligger i linje för att vi ska klara av trafikklimatmålet utsläppen från alla trafik, exklusive flygtrafik, ska minskas med 70 procent till år 2030, säger Martin Ahrne, utredare av laddinfrastukruter, som på uppdrag av Länsstyrelsen tagit fram utredningen.
Han har också tittat på laddningsmönster hos elbilsägare och idag sker drygt 90 procent av laddningarna hemma, över natten. Det innebär att om tio år behöver var femte bil som står på en parkering utanför ett bostads- eller hyreshusområde en laddstolpe, något som ställer krav på fastighetsbolagen.
Enligt Martin Ahrne behöver det bygga upp en efterfrågan i likhet med hur man gjorde när diesel- och bensinbilarna introducerades.
– Då fanns det fler mackar än vad som behövdes för antalet bilar som fanns i Sverige, säger han.
På Nyköpingshem resonerar man att det i dagsläget inte finns någon efterfrågan för laddstolpar och att det därför inte görs några större investeringar. Det har planerats ett par laddningsplatser inne i stan och vid en av de nyproducerade fastigheterna Stormfågel.
Mikael Vestin, på fastighetsbolaget, menar att det inte finns något motstånd mot att bygga fler laddstolpar om det skulle finnas en efterfrågan.
Hur ser du på Länsstyrelsens resonemang att man behöver bygga en efterfrågan?
– I en del äldre fastigheter är jag osäker på om det finns nog mycket el för att man ska kunna anpassa fastigheterna utan att man bygger om hela elsystemet. Det är något som vi planerar för när det kommer till nyproduktioner.
Liknande tongångar hörs från de kommunala fastighetsbolagen i Eskilstuna och Katrineholm. Både KFAB och KFAST anser att de i dagsläget inte finns någon efterfrågan på laddstolpar.
I Eskilstuna planeras det fyra laddstolpar per 100 nybyggda lägenheter men Fanny Gustaver, kommunikationsstrateg vid KFAST, uppger att enbart en av bolagets laddplatser används idag.
Jan Kristensson, Byggprojektchef på KFAB, menar att det om ett par år kan komma att bli en kraftigare ökning av behovet av laddstolpar, då elbilar börjar säljas på andrahandsmarknaden.
– Men att gräva och dra kabel är ingen billig historia och kostar drygt 3000-4000 kronor per meter dragen kabel men det är något som vi har med vid nyproduktion och ser över möjligheterna i det befintliga beståndet, säger han.
Gustav Busch, vid Energikontoret i Mälardalen, informerar bostadsrättsföreningar, företag och bostadsbolag om möjligheten att utveckla laddstationer och menar att varken eltillgången, eller äldre fastigheter behöver vara ett problem när man planerar för laddstolpar.
– Med lastbalansering kan flera elbilar samsas om den tillgängliga effekten och till och med anpassa sig efter effektanvändningen i fastigheten i övrigt. Till exempel kan laddningen gå långsammare under tiden som många i huset lagar mat eller använder annan energikrävande utrustning, säger han.
Matlagning anses generellt vara den aktivitet som flest gör under ungefär samma tid vilket leder till att mer energi används under en och samma tidsperiod på dygnet.