Svar till Torbjörn Andersson angående insändaren om "Bredare vägar krävs om fler ska välja cykeln" publicerad den 10 oktober.
Håller helt med om allt som nämns. De senaste två åren har jag cyklat ca 700 mil varav de flesta i Nyköping med omnejd. Vägen mellan Nyköping och Trosa undviker jag i största möjliga mån då jag har en dotter jag gärna vill komma hem levande till. Men vi måste dock prata om elefanten i rummet. Smala vägar och icke-existerande vägrenar är inget problem så länge som bilisterna sköter sig och gör säkra omkörningar. Dessa är dock så försvinnande få att jag faktiskt hajar till de gånger en bil kör om mig med rimlig fart och rimligt avstånd. Att avvakta 10 sekunder för att invänta en mötande bil eller en kurva verkar för bilister vara ett främmande koncept. Man ska fram, och man ska inte behöva anpassa sin fart till dessa nedriga cyklister verkar vara den rådande tankegången.
Jag har blivit omkörd av bilar som 20 meter senare svänger in på sin villatomt. Jag har blivit omkörd på trosavägen och dess icke-existerande vägren samtidigt som det kommer möte så många gånger. Jag har blivit omkörd av sopbilar som kör i ca 80 km/h i skymda krön. Åt vilket håll tror ni att de väjer om en mötande bil dyker upp?
En attitydförändring behövs. Det är bara att läsa tidningen. Är det en trafikolycka så skrivs det nästan alltid som att bil körde in i x eller y, inte bilist. När ska bilister ta ansvar för sitt beteende och inse att när man sitter i en två ton tung plåtburk så behöver man visa hänsyn mot de oskyddade trafikanterna?