Ett samtal kan göra en avgörande skillnad

Sverige 10 juni 2021 05:25
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Inne i det andra året av pandemin ser vi ett fortsatt ökat tryck på stödlinjer i fråga om psykisk ohälsa. Många har utstått stora påfrestningar under pandemin, och konsekvenserna på sikt är svåröverskådliga.

Vi vet av erfarenhet att psykisk ohälsa samt våld i nära relationer och social utsatthet tenderar att öka i samband med samhällskriser. Pandemins fysiska distansering och annan långvarig påfrestning gör det svårt att upprätthålla sociala skyddsnät, hälsosamma vanor och i förlängningen känslan av mening i tillvaron. På det följer oro, ångest, depressioner och i värsta fall tankar om självmord.

 

Samhället har ställts inför en stor existentiell utmaning när livet hotas samtidigt som våra möjligheter att vara närvarande och stötta varandra har begränsats. Såväl barn och unga som vuxna lider av nedstämdhet eller ofrivillig ensamhet, och kan ha svårt att se meningen med livet. Många har blivit arbetslösa, tvingats ställa in viktiga planer i livet eller förlorat närstående med begränsade möjligheter att ta farväl och få stöd i sorgearbetet.

Detta är inte nytt. Det unika är att det händer så många samtidigt, i en hel värld.

 

Studier visar att andelen självmord inte ökade under pandemins första månader i höginkomstländer som Sverige. Forskarna betonar dock vikten av att arbeta förebyggande och följa utvecklingen noga. I en internationell studie där forskarna sammanställt över 200 befolkningsstudier över den psykiska hälsan före och under covid-19-pandemin hade andelen i befolkningen som hade tankar om att ta sitt liv ökat från 5,8 procent 2017/2018 till 11 procent under pandemin.

Hos personer med covid-19-diagnos visar studier att hela 33,6 procent hade neurologiska eller psykiatriska diagnoser inom sex månader efter infektionen. Av dem som intensivvårdats hade nästan hälften fått en sådan diagnos inom sex månader. De vanligaste besvären var ångest och nedstämdhet.

 

För att främja människors psykiska och existentiella hälsa, och minska risken för självmord, i spåren av pandemin, krävs insatser på alla politiska nivåer. Samtidigt måste effekterna hanteras här och nu. Hälso- och sjukvården kommer att möta stora behov av terapi och traumabehandling, men glöm inte den skillnad du själv kan göra!

För den som brottas med livets mening kan en medmänniska betyda enormt mycket. Genom att våga fråga hur människor i vår närhet mår, och att våga lyssna, kan vi skapa styrka att ta sig igenom svårigheterna. Det kan vara tunga samtal men kan handla lika mycket om livet som om döden. Tack vare sådana uppriktiga samtal vågar många söka också annan hjälp.

För den som saknar någon att prata med finns vi. Som civilsamhällesorganisationer nås vi även under semesterperioden. Vi vill möta hopplöshet, maktlöshet och ensamhet med närvaro, medkänsla och hopp. Vi finns bara några knapptryckningar bort.

Magnus Jägerskog, generalsekreterare BRIS, Nina Sagovinter och Kimmo Kling, nationella samordnare Jourhavande präst, Svenska kyrkan. Karin Schulz, generalsekreterare Mind, Rickard Bracken, generalsekreterare Suicide Zero

Ämnen du kan följa
Läs mer!
Gnesta

Rapport: Hanteringen av psykisk ohälsa brister

Gnesta

Cyklar genom landet för att uppmärksamma psykisk ohälsa

Insändare

Insändare: "Kanske får vi en ändring till ett lugnare liv"

Ledare

Ledare: Krav på lovskola kan ge fler problem än lösningar

Sörmland

Massiv ökning av stödinsatser till tjejer: "Flera saker sammanstrålar"

Visa fler