– Vi gör hela tiden säkerhetsbedömningar när personalen signalerar och polisanmäler självklart alltid, säger Östlin.
I tisdags rapporterade tidningen om att en man dömts för förgripelse mot tjänsteman efter att två anställda i kommunen känt sig hotade. I de fall där hot har förekommit sätts erbjuds personalen trygghetslarm som personen kan bära med sig hela tiden.
– Det följs av en GPS så att man hela tiden kan överhöra var personen är. Vi meddelar även larmoperatören om en person är extra utsatt för hot och skickar en lägesbild för att de ska kunna agera fortare.
Men att socialtjänsten skulle vare extra utsatt är inte en bild som Östlin känner igen sig i.
– Jag tror inte att det här är särskilt riktat mot socialtjänsten utan mot all myndighetsövning. Jag skulle inte säga att hot är särskilt vanligt, men det har blivit en del av vardagen att ha ett säkerhetstänk.
Under det senaste året har socialtjänsten gjort två polisanmälningar.
– Människor hamnar i en beroendeställning till kommunen och det kan leda till att man känner sig maktlös över sin situation och det kan bli en utlösande faktor till hot.
Digitaliseringen ses också som en bidragande orsak.
– Om man följer den debatt som förs i samhället så ser man ett ökat tryck på våra kommuner. Det har blivit tuffare. Man känner sig tryggare bakom datorn och kan skicka arga mejl och uttrycka sig kraftigare än om man sitter i till exempel ett samtalsrum.