Hoten mot den liberala demokratin

De senaste åren har visat att vi inte kan ta den liberala demokratin för given. Varken hemmavid eller i vår omvärld.

Ulrica Schenström

Ulrica Schenström

Foto: Peter Knutsson

Krönika2021-09-25 05:30
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

De som borde stå upp för demokratin och dess främsta företrädare gör inte tillräckligt för att skydda och bevara den. Den liberala demokratin med maktdelning, individuella fri- och rättigheter och oberoende medier är hotad.

År 2020 markerade det femtonde året i rad där den globala demokratin minskade, enligt Freedom House. De auktoritära styrena fortsätter att öka. I Europa röstar var sjätte medborgare på ett populistiskt parti. Genom demokratiska val – ofta i samarbete med andra – kommer extrema populistpartier till makten. Konspirationsteorier ger fäste åt alternativa världsbilder vilket omöjliggör det demokratiska samtalet.

Det är tydligt att demokratin attackeras när vi bevittnar vad som sker i Ungern och Polen, eller stormningen av den liberala demokratins högborg Kapitolium i den 6 januari 2021. Det är desto svårare att ibland se de små positionsförflyttningar som både var för sig och tillsammans eroderar grunden för demokratin.

I Fores kommande antologi Va?! Är demokratin hotad? har vi låtit elva tunga profiler beskriva hur demokratin i Sverige är hotad idag. Missnöjet och populismen blåser hårt över Sverige. Medborgarna upplever att demokratin inte levererar och att de folkvalda är distanserade från väljarna. De politiska partierna har allt lägre medlemsantal samtidigt som de blivit mer centraliserade. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, som utgör kärnan i välfärdsstatens skyddsnät, är de två myndigheter som befolkningen hade lägst förtroende för 2020.

Samtidigt växer rädslan för alltifrån ökad kriminalitet till konsekvenserna av klimatförändringarna. När människor är oroliga för sina barns trygghet och framtid är vi illa ute. Brister tilliten till demokratins förmåga att hantera samhällsproblemen kommer andra alternativ få stöd.

Flera reformförslag från Sveriges riksdagspartier hotar tyvärr demokratin. Flera partier har börjat kritisera våra medier och börjar fundera på förändringar som skulle minska deras självständighet, som till exempel politisk revision av Public Service. Ett annat exempel är förslaget om ett angiverisamhälle, där det ska vara brottsligt att inte anmäla om man misstänker att någon gömmer en flykting. Den politiska debatten om hårdare tag mot kriminalitet eller mer övervakning saknar avvägningar mot individens rättssäkerhet och integritet. Politiker på högsta ort piskar upp rädslan och använder den för att vinna röster, till priset av att majoritetens mobb kör över enskilda.

Var och en bär vi ett ansvar för att förhindra den negativa utvecklingen. Störst ansvar bär de folkvalda att verka för ett samhälle präglat av frihet och framtidstro. Det behövs reformer som både stärker tilltron till den liberala demokratins förmåga och som värnar den som statsskick.

Ulrica Schenström är vd för den gröna, liberala tankesmedjan Fores. Hon medverkar som fristående krönikör i SN.