Kommunrobotar behöver mänsklig säkerhetsventil

Robotarna är våra vänner, men även vänner kan göra fel.

Trosa kommun 19 april 2021 05:10
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Error. Error. Error. Ett fatalt fel har uppstått, kan inte hantera akuta förfrågningar. Var god dröj. Detta kan ta en stund...

Mardrömsscenariot med digitalisering och smarta maskiner är inte svårt att föreställa sig. Situationer där teknikens begränsningar mäts i mänsklig kostnad. Att vi lita på tekniken mer än människan är riskfyllt. Ändå är det en väg som tål att vandras på ett så kontrollerat sätt som möjligt. Det finns också fördelar.

 

I Trosa kommun ser man möjligheter i robotisering och automatisering. Att snabba på hanteringen i rutinärenden och förbättra medborgarservicen. Men det är steg som tas med medveten försiktighet, inte för att uttalat minska behovet av mänsklig personal. Som kommunalrådet Daniel Portnoff (M) säger till SN: ”Jag ser det snarare som verktyg för att effektivisera arbetet så att vi kan lägga tid på annat än rutinåtgärder.”

Nästan alla jobb har moment som måste upprepas gång på gång, statiskt ofta utan variation. Detta för att andra beslutsled och funktioner ska fungera. Där robotiseringen kan ta över det enkla uppstår en tidsvinst. Den arbetstiden kan nyttjas till något lite mer komplicerat, mer människonära.

Automatisering, robotisering och artificiell intelligens är ständigt återkommande delar i jakten på den sparade arbetstimmen och den smartare verksamhetsfunktionen. I Strängnäs kommun har man sedan 2016 jobbat med ett projekt för att effektivisera socialtjänsten. Målet var att frigöra arbetstid hos handläggarna för fler mänskliga möten och mer handfast hjälp till självhjälp. Själva hanteringen av ansökningar om försörjningsstöd lämnades i automatiserade robothänder. Det ser ut att ha fått avsedd effekt. 

Med ökat personligt stöd för den som sökte bistånd skulle man minska riskerna att människor hamnade mellan stolar, fastnade i hanteringskaruseller som alltför ofta bara ledde tillbaka till utgångspunkten. Utvärderingen av detta IMA, individuella möjligheter till arbete, visar intressanta resultat. 75 procent av de individer som ingick i projektet hade fått jobb eller börjat studera efter elva månader. Monotont arbete blev robotiserat, det mellanmänskliga mer prioriterat. 

 

Steg för steg ser vi också hur AI, arbetet att förfina konstgjord intelligens, utvecklas. Även om diskhjälpsroboten tyvärr dröjer (SN 13/4). Robotar eller "botar" ska inte bara kunna göra samma, utan också förmå att välja rätt där detaljerna varierar.  

Inte minst i ärenden som kräver annat än en rak rutinhantering måste det finnas en levande säkerhetsventil. En mänsklig hand som vid behov kan ta i sådant som det maskinella inte kan processa på ett säkert sätt. Vare sig det är äldreomsorg eller socialtjänst, men där det automatiserade träder in bör det medmänskliga utrymmet öka i andra former.

 

Lagar och regler behöver också hänga med. Förändrade funktionssätt hos myndigheter och i förvaltning kräver klara och tydliga ansvarsled, och ett ständigt levande medborgarperspektiv. 

I slutet av mars fick civilminister Lena Micko (S) utredningen En väl fungerande ordning för val och beslutsfattande i kommuner och regioner, på sitt bord. I den ingick en parlamentarisk referensgrupp där alla riksdagspartier har varit representerade. Ett av utredningens förslag är att det ska säkras ett utrymme i kommunallagen för hur en ”automatiserad beslutsfunktion” ska fungera och hanteras. 

Beslutsfattandet må vara flyttbart, men inte det grundläggande ansvaret. 

Olof Jonmyren

Ämnen du kan följa