I mÄndagens SN (16/11) kunde ni lÀsa om hur trenden med stigande priser för bostÀder utanför centralorter Àr tydlig i hela Nyköpings kommun. SmittskyddsÄtgÀrder och medföljande kris har visat pÄ fördelarna med att bo mindre tÀtt, med tillgÄng till eget transportmedel.
PrisuppgĂ„ngen Ă€r mer Ă€n en smittskyddseffekt. EfterfrĂ„gan pĂ„ bostĂ€der â Ă€ven bostadsrĂ€tter utanför större tĂ€tort â stiger med ett relativt prisvĂ€rt utbud, med tillgĂ€nglighet och framkomlighet. DĂ€r "det nĂ€ra" strĂ€cker sig över större ytor och vardagsregioner förstoras, Ă€r mĂ„nga mĂ€nniskor pĂ„ liten yta inte den förhĂ€rskande framtidsvisionen. En vĂ€xande efterfrĂ„gan pĂ„ boende i Sörmland har aviserats under ett antal Ă„r.
Det Àr sÀllan nÄgon köper ett obekvÀmt boende bara för att fÄ komma bort frÄn stadens och förorternas trÀngsel. Den stadsnÀra landsbygden vÀxer nu för att den erbjuder ett större utrymme i förhÄllande till andra, och ofta en nÀrhet till skog och mark. Men samtidigt med service och handel pÄ rimligt avstÄnd i tid, med bil rÀknat. Detta hÀnger ihop.
Att Stavsjö, pĂ„ lĂ€nsgrĂ€nsen till Ăstergötland, hamnar i sĂ€rskilt fokus pĂ„verkas av utbudet av nybyggda hyresrĂ€tter som har kommit till. En stor sak pĂ„ en liten ort. Det Ă€r en direkt följd av ett mĂ„lmedvetet lokalt arbete för landsbygdsutveckling. VĂ€rdet av flyttkedjor pĂ„ landet blir hĂ€r tydligt. Precis som det sĂ€gs i SN-artikeln, vĂ€xer Stavsjö för att intresset för att bo relativt nĂ€ra en stad som Norrköping, ocksĂ„ ökar. Stadslivet Ă€r dĂ€r, pĂ„ bekvĂ€mt avstĂ„nd.
Vad gÀller den lika tydliga efterfrÄgan pÄ boende i Tystbergatrakten handlar detta om nÄgot snarlikt, frÄn StockholmsomrÄdet sett. En lÀngtan bort men inte lÄngt bort.
De senaste Ären har fler flyttat ut frÄn Stockholms lÀn Àn in. Det mÀrks i vÄra trakter. Ofta Àr det barnfamiljer som aktivt vÀljer en mindre dyrköpt men annorlunda boendemiljö för sig och sina barn Àn den förtÀtade förorten.
Detta ska sÀttas i relation till en annan i artikel i samma mÄndags-SN. Nyköpings kommun behöver tillföras mer Àn 360 bostÀder om Äret under minst fem Är. EfterfrÄgan Àr sÄ pass stark. VÄga se att detta gÀller hela kommunen, inte bara staden.
NÀrmar sig det förtÀtades förtÀtning vÀgs Ànde? Inte nödvÀndigtvis för det mest centrala, men i omrÄdena utanför verkar nÄgot förÀndras. Storstaden har sin egen logik, halvstora och mindre stÀder en annan.
BefolkningstillvĂ€xten i östra Sörmland kan inte bara handla om att fler ska bo pĂ„ allt mindre yta i de största tĂ€torterna. NĂ€r Nyköpings kommun blickar mot 2040 har landsbygden â efter mĂ„nga Ă„rs argumentation för förĂ€ndring â fĂ„tt ett eget utrymme i översiktsplaneringen. Platser som Vrena, Stavsjö, NĂ€vekvarn och Tystberga ges en viss uppmĂ€rksamhet, liksom de mer stadsnĂ€ra mindre orterna som Bergshammar och Svalsta. Och en plats som Sjösa Ă€r snart en ny stadsdel, lĂ€ngs en kuststrĂ€cka som ocksĂ„ kan utvecklas utifrĂ„n sina förutsĂ€ttningar.
Att inte fastna inom stadsgrĂ€nsen i sökandet efter det smarta och hĂ„llbara Ă€r sĂ„ viktigt. Med god infrastruktur â fysisk och digital â kan annan befolkningstillvĂ€xt ocksĂ„ spira.
SmĂ„skaligt har ett eget samhĂ€llsvĂ€rde. För att Sörmland ska vĂ€xa pĂ„ ett attraktivt sĂ€tt behöver mindre orter, byar och liknande ocksĂ„ uppmĂ€rksammas för sina tillgĂ„ngar. Mycket av detta börjar i kommunens egna planer â med en grundlĂ€ggande insikt om att alla inte lĂ€ngtar efter samma centrala lĂ€genhet.