â Jesus kom till oss. Varför förstĂ„r inte Migrationsverket det?
Det undrar Nyköpingsbon Mehdi Farshbaf Azarian.
Mehdi kom till Sverige frÄn Iran första gÄngen 2004, sökte asyl pÄ politiska grunder men fick avslag. à r 2012 kom han hit igen och sökte Äret dÀrpÄ Äterigen asyl, nu tillsammans med sin hustru Maryam Mohammadi Jahani. De fick avslag pÄ nytt.
2015 lÀt de döpa sig i Svenska kyrkan och ansökte Àn en gÄng om asyl, nu för att de som kristna konvertiter riskerade förföljelse i Iran.
I augusti i Är avslogs Àven denna ansökan. Migrationsverket tvivlar pÄ att deras konversion skett av "genuin personlig religiös övertygelse", som det heter i beslutet.
I asylutredningen har Mehdi och Maryam fÄtt berÀtta om sin tro. De har lÀmnat in intyg frÄn prÀster och andra kyrkliga företrÀdare som ska styrka att de pÄ allvar bekÀnner sig till kristendomen. De har Àven lagt fram argument för att de kommer att bli förföljda i Iran om de ÄtervÀnder: Att lÀmna islam Àr ett brott i Iran, och konvertiteter riskerar lÄnga fÀngelsestraff eller i vÀrsta fall dödsstraff.
Migrationsverket menar att paret kan leva i Iran om de inte öppet visar att de Ă€r kristna â nĂ„got de inte heller skulle behöva göra om de inte konverterat av genuin övertygelse.
Mehdi och Maryam Ä sin sida sÀger att de inte kan förneka sin tro.
Karin Wiborn Àr generalsekreterare för Sveriges kristna rÄd, en organisation som samlar de flesta kristna kyrkor i Sverige. Den stÄr sedan mÄnga Är i dialog med Migrationsverket kring frÄgan om konvertiter.
â Det Ă€r en stor och komplex frĂ„ga, konstaterar hon.
Att asylsökande konverterat har blivit vanligare, och stÀller verkets handlÀggare inför den svÄra uppgiften att avgöra om den nyvunna tron Àr "genuin", skriver organisationen pÄ sin hemsida.
För visst kan det finnas mĂ€nniskor som ser konversionen blott som ett instrument. Kyrkorna mĂ„ste vara uppmĂ€rksamma pĂ„ detta, menar Wiborn, och medger att det finns en risk för missriktad vĂ€lvilja â att kyrkorna döper nĂ„gon för att hjĂ€lpa honom eller henne att fĂ„ asyl.
â Om det kommer en mĂ€nniska som upplever att den verkligen behöver stanna i Sverige. Att dĂ„ sĂ€ga nej â det Ă€r svĂ„rt, helt enkelt.
Men kyrkorna har ett ansvar för att göra rÀtt, anser Karin Wiborn.
â Ă tminstone för mig hjĂ€lper det att tĂ€nka att jag stĂ„r i Guds tjĂ€nst, och ska döpa den som tror.
För Migrationsverket Àr tidpunkten för Mehdis och Maryams konversion misstÀnkt. Eller "anmÀrkningsvÀrd", som det stÄr i avslagsbeslutet.
De bĂ„da lĂ€t döpa sig i januari 2015, efter att de fĂ„tt avslag pĂ„ sin asylansökan. Maryam har berĂ€ttat hur hon, nĂ€r de bĂ„da befann sig pĂ„ ett av Migrationsverkets förvar, hade en stark dröm, eller uppenbarelse om man sĂ„ vill. Ănglar visade sig för henne. Kort dĂ€refter blev de slĂ€ppta ur förvaret, kom i kontakt med kyrkan och med kristna mĂ€nniskor som hjĂ€lpte dem till bostad och gemenskap.
Var det en passande tid att övergÄ till kristendomen för att kunna Äberopa nya asylskÀl? Eller var det som Maryam sÀger, att i en svÄr situation kommer Gud nÀrmare? Eller att Gud valde dem, som Mehdi sÀger och undrar varför Migrationsverket inte förstÄr?
Migrationsverket tycker att de bÄda borde ha berÀttat om sitt intresse för kristendomen tidigare Àn vad de gjorde.
Men att lÀmna islam gick inte över en natt, berÀttar paret. 2013 fick de kontakt med Jehovas vittnen och deltog i bibelstudier. De var nyfikna, men vid den tiden fanns Ànnu inga tankar pÄ att konvertera, enligt Mehdi. Han har förklarat för Migrationsverket att de konverterade först nÀr de var mogna. Att de inte ville "spela med Gud".
Mehdi tycker inte att en handlÀggare pÄ Migrationsverket kan bedöma hans tro, att de inte försöker förstÄ vad han kÀnner.
â Jag har sagt: Gud kom till oss. Men handlĂ€ggaren vill veta varför vi blev kristna.
Lars-Olof Holmberg Àr ordförande för EFS Missionsförening vid Oppebykyrkan, den kyrka som Mehdi och Maryam oftast besöker. Han Àr en av dem som har skrivit ett intyg, dÀr han gÄr i god för att parets kristna tro Àr Àkta. Efter att ha lÀrt kÀnna paret och haft kontakt med dem sedan de kom till Nyköping 2018, Àr han övertygad om att de Àr uppriktiga. Han Àr kritisk till att intygen vÀger sÄ lÀtt i Migrationsverkets bedömning.
â Jag kĂ€nner mig ocksĂ„ lite krĂ€nkt nĂ€stan. Att inte bli trodd. Med min kristna övertygelse sĂ„ kan jag inte ljuga om en sĂ„dan sak.