Tidningen publicerade våren 2020 flera artiklar om mörkläggningen av förekomsten av coronasmitta på äldreboenden runt om i Sörmland.
I april förra året skickade tidningen en begäran om att, i enlighet med offentlighetsprincipen, få ta del av en sammanställning av smittoläget inom äldreomsorgen i Sörmlands kommuner.
När avslagsbesluten kom, efter en vecka, var de till stora delar likalydande. Man menade framförallt att det inte fanns några sammanställningar av de uppgifter som begärts. Alltså hur många smittade som fanns i kommunernas äldreomsorg. I vissa fall hänvisades också till patientsekretess, trots att tidningen begärt siffror, inte personuppgifter.
När tidningen begärde ut mejlkonversationer mellan höga chefer inom Region Sörmland och kommunerna framgick också att de likartade formuleringarna inte var en tillfällighet. Cheferna hade redan dagen innan pratat ihop sig om en gemensam strategi för att undanhålla informationen från media och allmänhet.
Tidningen kunde i granskningen även visa att uppgifterna fanns sammanställda på det sätt som de begärdes ut, då detta vid tidpunkten rapporterades till Socialstyrelsen varje vecka.
En av dem vars mejlkonversationer tidningen begärde att få ta del av var regiondirektör Jan Grönlund. Men av 90-talet mejl lämnades bara ett ut. Övriga hade raderats – varav tre efter tidningens begäran – trots att de var allmänna handlingar.
Därtill raderade en tjänsteman på regionen en minnesanteckning från ett möte kring smittspridning i äldreomsorgen där kommunerna och regionen deltog. I minnesanteckningen ströks meningen om smittspridningen då det var "angeläget att siffrorna inte hamnar i pressen" när tidningen begärde ut uppgifterna, ovetandes att originalet fanns på redaktionen. I en intervju med tjänstemannen berättade hon att en jurist bett henne att radera skrivningen.
Agerandet ledde till två JO-anmälningar, varav en från tidningens chefredaktör Eva Burman. I juli förra året meddelade JO att man inlett en granskning.
I ett mejl till kollegorna i övriga kommuner sammanfattar Oxelösunds kommunchef Johan Persson hur man enats om att hantera tidningens begäran.
Trots att region- och kommuntopparna i mejlkonversationerna diskuterat gemensamma skrivelser och resonerat kring hur många dagar man kunde förhala processen har regionen och kommunerna konsekvent nekat till att ha samordnat mörkläggningen – så även i sina yttranden till JO.
Under torsdagen offentliggjordes slutsatserna av JO:s granskning, och kritik riktas på tre punkter:
• Anna Sandklef, tf kommunchef i Gnesta kommun, kritiseras för att inte ha iakttagit regeringsformens krav på objektivitet i sin hantering av tidningens begäran.
• Region Sörmland kritiseras för att ha gallrat en allmän handling genom att stryka skrivelsen om att siffrorna inte skulle hamna i pressen.
• Regiondirektör Jan Grönlund kritiseras för att ha raderat tre mejl efter att de begärts ut.
Jan Grönlund (vänster), regiondirektör i Sörmland och Anna Sandklef, före detta tf kommunchef i Gnesta, kritiseras av JO.
JO skriver vidare att utredningen ger en bild av att ledande befattningshavare i flera kommuner och regionen redan när tidningens begäran kom in "drog upp riktlinjer" som gick ut på att "inga uppgifter skulle lämnas ut och att beskedet om det skulle lämnas vid en viss tidpunkt". JO skriver vidare att det är i strid mot lagen att samordna beslut av detta slag.
Flera andra kommuntoppars agerande i förhållande till objektivitetsprincipen anses ha varit "gränsfall", men enligt JO räcker inte underlaget för att slå fast att man agerat felaktigt.
Främst då det inte är kommundirektörerna själva som formellt fattat själva avslagsbesluten. Det har däremot Anna Sandklef, tf kommunchef i Gnesta kommun gjort, menar JO, som därför utdelar kritik mot henne. Hon har både bekräftat samordningen i mejl och sedan själv fattat avslagsbeslutet.
Avslutningsvis anser JO att delar av mejlkonversationerna varit "olämpliga" och blottar "en bristande förståelse och respekt" för offentlighetsprincipen och för "den viktiga roll som medierna spelar för granskningen av offentlig verksamhet".
"Det finns en risk för en kvarstående misstro mot kommunerna och regionen. Detta är allvarligt och något som kommunerna och regionen behöver förhålla sig till", skriver JO.
Per Hultengård är jurist på branschorganisationen TU.
Per Hultengård, jurist på branschorganisationen TU, välkomnar JO:s beslut.
– Väldigt bra att det riktas kritik i de enskilda fallen, men det absolut viktigaste är det JO uttalar om brist på förståelse och respekt. Den övergripande slutsatsen är att här är det något som inte står rätt till som måste rättas till. Det intressanta nu är hur kommunerna och regionen kommer att förhålla sig till det här.
När det gäller samordningen anser han att kritiken borde ha riktats mot fler än Anna Sandklef.
– Säger man att kommunchefen i Gnesta har deltagit i samordning så måste det finnas fler. Rent logiskt borde det riktas kritik även mot de andra kommuncheferna, men samtidigt har de suttit och blånekat hela tiden.
Både Jan Grönlund och Anna Sandklef säger till tidningen att de tar till sig av JO:s kritik.
– Punkterna vi får kritik för är de vi har lyft fram i svaret till JO. Kritiken är förväntad, och vi tar till oss den. Det gäller även mig personligen, säger Jan Grönlund.
– Läget som det var då var ansträngt och svårt, och vi gjorde efter bästa förmåga. Om det inte anses vara rätt hanterat så tar jag till mig av det, säger Anna Sandklef.