I måndagens SN kunde vi läsa om hur en del av länsstyrelsens riskanalys för de kommande 80 åren visar på hur byggnader och annat som i dag ligger nära vatten kan få problem vid de stigande vattennivåer som väntas. Det som är byggt för att vara nära vatten är inte alltid säkrat för att ligga i vatten, om vi säger så.
Att ha koll på vilka risker som påverkar samhället i närtid såväl som på längre sikt är en grund för god samhällsplanering, men också vår livskvalitet. Det är en egendomsfråga, en hållbarhets- och samhällsfråga. Inte bara här, utan även globalt sett.
Om vattennivån längs kusterna stiger ökar riskerna för fastigheter, vägar och annat som aldrig byggdes för att kringgärdas av vatten, men det lär också förändra förutsättningarna för själva vattenförsörjningen. Allt som allt är detta en minst lika viktig framtidsfråga som tillförlitligheten vår energiförsörjning, men det diskuteras inte lika flitigt. Tänk Holland – och det omfattande arbetet för att där skydda kuster och marker.
För människan är närheten till vatten en närhet till liv. Vår samhällsutveckling och försörjning har präglats under tusentals år av vad vattenvägarna har erbjudit. Östersjön har länge varit ett bultande hjärta som spridit livskraft långt upp i åar, insjöar och älvar.
Vårt Sörmland är ett område som verkligen har präglats av sin kust, sina insjöar, åar och mindre vattendrag. Det är inte en slump att här finns så många arkeologiska fyndigheter i vart och vartannat markområde. Fundera gärna över hur de historiska byarna, de stora godsen och de mindre gårdarna har placerats. Under tusentals år var det vattnet som erbjöd tidens höghastighetstransporter.
Människan är en envis varelse. Även om havsnivåerna stiger kommer det inte att leda till en flykt från det vattennära, men det kommer att ställa stora krav på hur vi kan motverka riskerna som följer. Trycket på att hitta bostad i vår närhet är tydligt och ser inte ut att minska. Sökandet efter attraktiva boenden ger också en ökande året runt-befolkning i tidigare fritidshusområden. Sådana som ofta ligger vackert nära vatten, längs med kust- och strandområden.
I Oxelösund finns rent holländska tankegångar om rejäla skyddsvallar och pumpar som håller det vattennära torrt nog (SN 15/2). I Trosa kommun använder man en planeringsgrund för ny bebyggelse som tar höjd för stigande havsnivåer med över två meter. Nyköping har snarlika utmaningar, inte bara i tätorten utan också vad gäller hur bostadsmiljöer och mindre samhällen längs med Östersjökusten ska kunna växa fram.
Framtidens bostäder kommer att behöva vara rustade för de förutsättningar som följer – även om vi lyckas motverka de värsta klimatförändringarna. Befintliga bostäder och samhällen lär behöva en ny omsorg, utifrån hur vattenförändringarna påverkar risker för översvämningar såväl som markförändringar. De utesluter inte att tunga delar av framtidens samhällen inte bara finns nära vatten, utan ibland kanske till och med förankrat i detta. Teknik, trend och innovation är föränderliga komponenter.
Även om samhällsdebatten gärna fokuserar på händelser i nuet, ofta flyktiga dagsländor, måste vi ha en god blick för sådana hot och risker som än så länge kan framstå som kortare noteringar i marginalen. Inför det långsiktigt värdefulla måste dagliga kontroverser kunna läggas åt sidan.
Vi måste ha en robust samhällsberedskap och visa öppenhet för nya smarta, hållbara lösningar. Det gäller såväl städer som landsbygd. Det inbegriper allt från möjligheterna med flytande stadsmiljöer och byggande av hållbara kustnära, vattenkloka tätorter och städer, till värnandet av våra sötvattenkällor och värdefulla jordbruksmarker med hög produktionskraft.
Vi har tid att förbereda oss, men ingen tid att förlora.