Bottensensorerna under skrovet som gör att det går att kartera havsbotten i all ära, men det är något helt annat som får skepparen Susann Ericssons ögon att tindra.
– Det här är vår favorit, vi som kör båtarna, säger hon med ett nöjt leende där hon sitter upphöjd med god sikt i den aktervända manöverplatsen.
– När man gör provtagningar är det viktigt att kunna hålla vajern rakt ner så den inte går ner under båten, därför ville vi ha dubbla manöverplatser.
Susann Ericsson är skeppare på Askölaboratoriet och har tillsammans med sin kollega Mattias Murphy, varit djupt involverad i arbetet med att ta fram Electra från dag ett.
– De har i stort sett bott på varvet i Estland, säger Lena Kautsky, professor emeritus på Stockholms universitets östersjöcentrum.
Förutom att uppfylla forskarnas önskemål ska Electra även fungera som passagerarfartyg och isbrytare. Det är alltså minst lika viktigt att hon fungerar som fartyg som forskningsstation. Manöverplatser i både för och akter är vanligt på färjor och en av finesserna som kommit till.
– Varvet i Estland har även byggt Kustbevakningens båtar, det har varit bra för oss. Då har vi kunnat bolla vad som fungerar och inte, säger Lena Kautsky.
Electra är unik i sitt slag. Trots att hon är fem gånger större än sin föregångare Aurelia, som hon ska ersätta, är hon för sin funktion ganska liten med sina 24 meters längd. Hälften så stor som det forskningsfartyg som Göteborgs universitet nu bygger. Och det var mycket som skulle in. Kranar och vinschar för att kunna möta olika typer av önskemål för provtagning, fjärrstyrda vattenmätare som ska kunna öppna på olika djup, ett avancerat system för vågkompensation och bottensensorer i skrovet, bland annat. Sammantaget innebär det en väldigt tekniktung båt.
– Jag skulle gärna vilja veta hur många kilometer kabel som finns inuti skrovet, säger Lena Kautsky och lyfter på en platta i golvet och blottar ett avancerat kabelsystem.
Innanför skåpsdörrarna som var tänkta som förråd till flytvästar döljer sig nu kontrollpaneler. Det är övervakningsskärmar och kameror i alla hörn. Mängden servrar och den värme de producerar gör också att de isolerande kylaggregaten behöver ha ett eget rum. Allt som allt gör det att denna kompakta och högteknologiska dam väger runt 170 ton.
– Men hon är otroligt lättmanövrerad. Det finns två roderpropellrar bak och en bogpropeller. Med systemet för dynamisk positionering, ett datorkontrollerat system som får fartygets propellrar att samverka automatiskt för att hålla fartyget still a på en vald position, ger det en exakthet på en och en halv meter i vågor upp till 1,5 meter i 15 sekundmeters blåst, berättar Susann Ericsson.
Det har varit många aspekter att ta i beaktning. Samtidigt som forskare ska kunna göra avancerade provtagningar ombord ska fartyget kunna ligga ute i upp till fyra dygn med upp till åtta personer ombord. Susann Ericsson och Mattias Murphy har gjort otaliga studiebesök till bland annat Tyskland, England och Frankrike för att studera olika lösningar.
– Den situation där vi var som mest udda var när vi skulle titta på gyro-systemet på lyx-kryssarna i Cannes. Vi går ju alltid arbetsklädda och där serverades champagne på en bricka för att visa hur stilla båten stod, berättar Mattias Murphy leende.
Gyrot som han pratar om är det vågkompensationssystem som ska hålla Electra stilla så fartyget inte kränger i sidled i vågorna. Electra har två stycken gyros, trissan inuti vardera väger ett ton och systemet har kostat två miljoner kronor.
– Med tanke på hur mycket båten kostat, kändes det dumt att spara på det. Det är så viktigt att båten ligger helt stilla vid provtagningarna, säger Mattias Murphy.
Sammanlagt har dock budgeten på 47 miljoner kronor hållits. Men ännu är inte alla certifikat klara. Närmast i processen ligger att varvspersonalen från Estland ska komma och arbeta med båten under ett par veckors tid. Men innan dess ska skepparna äntligen få provköra "sin" skapelse. Mattias Murphy och Susann Ericsson diskuterar hur de ska börja.
– Första dagen efter semestern, säger Mattias Murphy och ser ut över Hållsfjärden. Med en rätt belåten min.