Det var ett stort vaccineringstryck från staten när man befarade att svininfluensan skulle bli en pandemi. Därför menar Ida Pettersson att staten också måste ta sitt ansvar för dem som blev sjuka av vaccinet.
Förra veckan lämnade 479 vaccinskadade och 1 569 anhöriga in skadeståndsanspråk riktat mot svenska staten, till Justitiekanslern. För de vaccinskadade begärs ett skadestånd på en halv miljon kronor per person. Anspråket baseras på att staten har brutit mot Europakonventionen.
Ida Pettersson var en av många katrineholmare som köade till forna Elektrostandards lokaler där vaccineringen skedde på löpande band 2009. Fyra månader senare sökte hon hjälp på vårdcentralen första gången, eftersom hon inte kunde hålla sig vaken på lektionerna i skolan. Det spelade ingen roll hur engagerad hon var.
Många läkarbesök och utredningar senare fick Ida diagnosen narkolepsi. Det är en neurologisk sjukdom som innebär att hjärnan inte kan styra över vakenhet och sömn. Hon gick omgående med i Narkolepsiföreningen.
– Först ville jag inte vara en av de sjuka. Jag ville bara ha den juridiska hjälpen. Men i dag är det jättevärt att vara med där, att känna att man inte är ensam. Det är lättare att kämpa tillsammans, säger Ida Pettersson.
För henne känns det viktigt att få tillbaka förtroendet för staten.
– Det var ett sånt påtryck från staten, man skulle göra rätt för sig och vaccinera sig. Då får de också ta ansvaret.
Ida är utbildad tapetserare. Hon har sin egen verkstad hemma på gården och jobbar så mycket som sjukdomen tillåter. Sedan drygt tre månader tillbaka är hon också mamma till Knut.
– Medicinerna gör att jag mår bra. Jag kan sova bra på nätterna och vara vaken på dagarna. Däremot behöver jag sova en gång mitt på dagen, då kommer hans pappa hem.
Idas sjukdom gör att hennes sambo inte kan jobba 100 procent.
– Han måste ju också vara hemma från jobbet för att vi ska kunna ha ett barn ihop.
Ida konstaterar att hon aldrig kommer att kunna jobba hundra procent. Andra drabbade kommer inte att kunna jobba alls.
– Därför behöver vi den här ersättningen. Det handlar inte om att man ska roa sig för pengarna, det handlar om att kunna leva ett sådant liv som man hade kunnat levt om man var frisk.
Även om de drabbade får ersättning handlar det, enligt Ida Pettersson, inte om någon livslång hjälp. Hon skulle hellre se en liten ersättning varje månad.
– Många tror att vi fått ersättning, att vi aldrig blir nöjda. Men så är det inte. Jag har hittills fått 70 000 kronor. Det är vad politikerna får i månadslön. Det är inget vi kan leva på resten av vårt liv.