"Vi kör så länge det går, men jag tror det ska gå", säger lantbrukaren Marie-Therese Larsson.
På gården Mörtbol i Björkvik går Marie-Therese Larssons och Daniel Martinez 49 biffkor, samt kvigor, kalvar och fem tjurar i en stor byggnad, som tidigare användes som ridhus. Gården ägs av Marie-Therese Larssons pappa, men arrenderas av dottern och hennes sambo.
– Ridhuset stod tomt ett par år. Vi pratade om allt möjligt som vi skulle kunna ha här. Vi fick inspiration av min mentor, som är spannmålsodlare. Han föreslog köttdjur. Jag är djurintresserad och gillar den här livsstilen, så vi skaffade kor 2017, berättar Marie-Therese Larsson.
Hon arbetar på den Krav-anslutna gården med djuren på dagarna, sambon är snickare med eget företag i byggbranschen.
– Vi behöver en inkomst till. Jag kan inte göra allt själv och när det behövs jobbar han här hemma.
Utgifterna ökar mer än inkomsterna, konstaterar hon.
– Bränslet, elen, utsädet. Om utgifterna följer inkomsterna är det okej, men så är det inte. Vi köper inte in foder, vi fodrar bara med gräs, men vi köper in halm för djuren att ligga på. Vi odlar lite korn och havre, men den halmen räcker inte. Det blir för lite på grund av torka och vilttrycket, mest från hjortdjur.
Barometern gjordes före kriget i Ukraina, men kriget kan få priserna att skjuta än mer i höjden. De höga bränslekostnaderna drabbar också svenska lantbrukare hårt.
– Just nu finns det inget svar på någonting. Vi kör på tills det inte går längre, men jag tror ändå att det kommer att gå, säger Marie-Therese Larsson.
Kristina Söderstierna från Ludvig och co, tidigare LRF konsult.
Många lantbrukare har det tufft, säger Kristina Söderstierna från Ludvig och co, tidigare LRF konsult, som tagit fram Lantbruksbarometern tillsammans med Sörmlands sparbank och Swedbank.
– De vi pratar med säger att allt har blivit så dyrt. Men jag tycker ändå att viljan finns, folk säger "jag kan inte bara sätta mig ned", säger hon.
Många lantbrukare har börjat med energiproduktion.
– Jag vet många som har börjat med solceller. Det gör man mer och mer, och de elpriser som varit i vinter triggar förstås, säger Gerry Vahlqvist från Sörmlands sparbank.
Gerry Vahlqvist är specialistrådgivare inom lantbruk hos Sörmlands sparbank.
Det är inte heller bara att "odla mer" och hoppas på högre avräkningspriser, alltså det lantbrukaren får betalt för varorna.
– Maten vi äter nu producerades förra året. Många sådde redan i höstas, det är sent att öka det nu. Det är så långa led och kedjor, säger Kristina Söderstierna.