Ett myller av smultronplantor kantar odlingsbäddarna och ger röda bär i massor. "Det är en bra kantväxt och det är inte så mycket ogräs som kan tränga sig upp, berättar MaryAnn Fargo.
En vindlande landsortsväg leder fram till Oasen på Åsen. Över nejden ekar ett ihärdigt kuckeliku, när parets tupp ger hals nere i hönsgården. Junidagen bjuder på stekande sol när MaryAnn Fargo tar emot hemma på gården Åsen Perstorp.
Den är högt belägen på en knastertorr sandås och när paret kom hit 2018 var gården ett försummat sommarnöje som mest stod tomt. Nu är de tufsiga gräsmattorna runt huset ett hav av odlingsbäddar där maskar och mikroliv stortrivs.
– Det har hänt lite sen vi flyttade hit. Det fanns inte en mask här när vi började, men flisgångarna och täckodlingen har varit guld värda. De håller fukten bra, förklarar MaryAnn Fargo.
På en bänk invid boningshuset står ett hav av smultronplantor i odlingsbrätten.
– Smultron är en bra kantväxt som håller borta ogräset. Det är verkligen ett pyssel att dra upp dem, men nu har vi massor av smultron. Förra sommaren plockade vi en liter om dagen, berättar MaryAnn Fargo.
Hon arbetade på Länsstyrelsen när hon gick in i väggen 2016. Då bodde paret i radhus i Nyköping och så mycket mer odling än de pliktskyldiga pallkragarna på tomten hade de inte.
– Det som gav mig hopp som utbränd var att odla. Martin snappade upp det och skaffade en kolonilott 2017.
Längtan efter ett annat liv växte sig allt starkare.
– Vi slösurfade på Hemnet och när vi hittade den här gården bestämde vi oss direkt. Det var verkligen meningen att vi skulle hit.
Från radhus i Nyköping till en oas i Glindran. Makarna MaryAnn Fargo och Martin Johansson har aldrig ångrat sitt lappkast i livet. Valpen Balthazar är en fem månader gammal miniature american shepherd.
Att finna sig till rätta i sin nya hembygd gick med vindens fart.
– Jag har aldrig träffat så mycket trevliga människor på så kort tid som när vi flyttade hit. Folk är så villiga att ställa upp, nästa gång är det vi som kan hjälpa dem.
Från början var tanken att hushållet skulle vara självförsörjande på frukt och grönt, men på tre år har odlingarna växt i raketfart.
– Vi har lagt ner mycket slit på att få ordning och utöka. Man får välja sina strider när man har en så här stor trädgård och jag blir inte stressad av ogräs. Jag täcker bara över det med tidningar och lägger på lite påsjord eller gräsklipp. Sen är det enkelt att sticka hål när man planterar.
Oasen på Åsen levererar till grönsaksprenumeranter och är med i både Katrineholms och Nyköpings Rekoringar.
Blomsterrabatterna varit översållade med tulpaner. 1 800 lökar sattes i höstas och under våren har Oasen på åsen sålt buketter via Reko och återförsäljare.
I höstas satte även paret 1 800 tulpanlökar och har under våren sålt färggranna buketter på Reko, men även via återförsäljare.
– Jag var ingen blommänniska förut, men blev såld på dahlior förra året och tänkte att tulpaner är bra, säger MaryAnn Fargo.
När ett företag i Stockholm, som tillverkar chilisås, hörde av sig och frågade om paret kunde odla åt dem nappade de direkt. De investerade i ett nytt tunnelväxthus som fyllts med murarbaljor där chilin växer.
– Vi hoppar på när tillfället ges!
Kretsloppstänket går igen i allt. Varje vecka hämtas spillgrönsaker och kasserad frukt från en Icabutik i Katrineholm. Det blir både mums för gårdens fjäderfän och komposteras.
Att hålla odlingarna otörstiga är en grannlaga uppgift i sommarvärmen, men under hängrännorna står kubiktankar utplacerade. De fångar upp regnvatten och runt om ägorna har även regnvattendammar anlagts.
För att ta tillvara på regnvattnet har paret gjort en listig konstruktion. Under hängrännor står kubiktankar som snabbt fylls på när det kommer ett skyfall.
Nedanför huset står tre tunnelväxthus, två på drygt 50 kvadratmeter och ett som är 120 kvadratmeter. Det första sattes upp redan i juni 2018, i 30 graders sommarhetta.
– Då hade vi ingen bra bevattningslösning, så varje kväll fick vi hinka upp vatten från en gammal grävd brunn och bära det 70 meter. Så fort vi hade folk på besök fick de hjälpa till, säger MaryAnn och skrattar.
I växthusens tropiska klimat växer det så det knakar. Ett buskage av sockerärt är översållat med krispiga baljor.
– Vi drog upp dem inomhus i mitten av mars och planterade ut dem när plantorna var ett par centimeter, förklarar MaryAnn Fargo.
Nu är även spaljérade fruktträd på G i den blivande terassodlingen i en sluttning nedanför tunnelväxthusen.
Maken Martin Johansson har varit och skördat i en av de stora odlingstunnlarna och släntrar förbi med två stora fat till brädden fyllda med nyplockad sallad.
Att förena yrkesliv med en egen plantage och fjäderfän har fungerat bra, även om arbetstimmarna blir många.
– Vi arbetar båda hemifrån som konsulter och har ingen pendlingstid. När man kör fast vid datorn är det bara att gå ut och rycka lite ogräs och meditera en stund. Vi har låga omkostnader och bor billigt, sen har vi varken småbarn eller tv. Det här är vårt liv, säger MaryAnn Fargo.
På knappt tre år har MaryAnn Fargo och Martin Johansson förvandlat den förfallna gården till Glindrans version av Babylons trädgårdar.