Peterslund odlar två hektar grönsaker och två hektar gröngödsling. Nyligen stängslades dessa skiften in mot hjortarna.
Hårnålskurvor, sjökanter och rovfåglar i skyn präglar färden genom den kuperade idyllen söder om Björnlunda. Efter ett par väderbitna skyltar dyker den lilla bondgården Peterslund upp på en kulle, och ur den gamla ladugården tittar stipendiaten fram.
– Jag blev jätteglad, det känns alltid när någon ser och uppskattar värdet i det man gör, säger Malin Schreiber om utmärkelsen som den småländska ekoodlaren Flory Gates instiftade 1984.
Stipendiefonden Fred med jorden vill stödja "i första hand kvinnor, som vårdar sig om modernäringen genom att yrkesmässigt driva jordbruk eller handelsträdgård enligt metoder, som bygger på kunskap om och tillit till jordens egen förmåga att förse en odling med nödvändiga växtnäringsämnen".
– Prissumman är en hjälp för att våga investera, på önskelistan står ett förbättrat bevattningssystem. Vi har sett att den maskin vi har slår för hårt på jorden och förstör.
– Det är utmanande tider, priserna stiger för bränsle och konstgödsel. Men vi kommer inte att påverkas mer än marginellt.
Malin Schreiber, född i Tyskland men med en svensk mamma, visar in undan morgonkylan i en odlingstunnel, där luften i stället är så fuktmättad att andningen blir tung.
Växthus i växthuset. Kronärtskocka, rotselleri, tomat och purjolök förodlas av Malin Schreiber och hennes man på Peterslunds ekoodling utanför Björnlunda.
Hon driver sedan 2007 Peterslunds ekoodling tillsammans med maken Martin Burkett från England. De förser butiker, skolor och restauranger i främst östra Sörmland och Stockholm med färska och, sedan 2014, mjölksyrade grönsaker.
– De är lite frostnupna men har klarat sig, konstaterar Schreiber efter att ha vikt undan plasten från en lår rödlöksskott, frösådda eftersom det är svårt att få tag på ekologiska plantor.
Gården är på tröskeln till den nya odlingssäsongen: På onsdagen syras det sista av fjolårets skörd och på torsdag inleds sådden.
Paret Martin Burkett och Malin Schreiber är tagna över hur Elin Wägner för snart 100 år sedan varnade för dagens stora samhällsutmaningar.
Trots att Peterslund länge använt biodynamiska metoder – bland annat lokalt kretslopp mellan odling och djurhållning – experimenterar de sedan ett par år därutöver med så kallat regenerativt jordbruk, att genom täckodling bygga levande matjord i stället för att med tunga redskap krossa och skära sönder svampar och mikroorganismer.
Därigenom binder marken också koldioxid och buffrar fukt så att den står emot extremväder bättre.
– Jag tycker det är så spännande att (stiftelsens inspirationskälla) Elin Wägner redan på 1930-talet skrev om vikten av jordhälsa och biologisk mångfald, säger Schreiber.