Eva Knutsson Avrén och Magnus Avrén från Björnlunda berättar att de drabbas hårt ekonomiskt av, framförallt, kronhjortens framfart. Därför har de återigen sökt tillstånd för skyddsjakt, en ansökan som Länsstyrelsen i Södermanland beviljade.
– Vi har haft problem med kronhjort i många herrans år. Det de inte äter upp trampar de ner och förstör, säger Magnus Avrén som driver Önnersta gård utanför Björnlunda tillsammans med sin fru Eva Knutsson Avrén.
Problemet är inte nytt för paret som under flera års tid ansökt om skyddsjakt och fått det beviljat år efter år – så även detta år. För att lösa problemet på sikt menar de att tilldelningen av kronhjort under ordinarie jaktsäsong behöver vara högre, alltså att fler djur får skjutas.
En orsak till att stammarna av såväl kronhjort som dovhjort är såpass starka är att under jaktsäsong matas de vilda djuren av markägare som bedriver köpjakter och när jaktsäsongen är över matas de inte lika mycket och söker sig då till närliggande åkrar med exempelvis spannmålsodlingar, förklarar Eva Knutsson Avrén.
– När jag klev ut i morse och skulle gå ut till ladugården så stod det 35 stycken och käkade på grannens gärde och sedan gick de över till våran vall, säger Magnus Avrén.
Varje år drabbas lantbrukarna Magnus Avrén och Eva Knutsson Avrén från Önnersta gård i Björnlunda av kostnader på miljontals kronor i form av viltskador.
Eva Knutsson Avrén är bekymrad över vilka skador viltet kan orsaka på deras spannmålsodlingar.
Paret odlar spannmål för att försörja sina djur med mat. På gården har de mjölkkor, ungdjur och köttdjur, totalt handlar det om ungefär 200 djur. Under åren har hjortarnas framfart orsakat kostnader på flera miljoner kronor för verksamheten.
– Ungefär en miljon kronor om året. På vissa fält har vi 70-80 procent i förluster.
I Länsstyrelsens beslut förtydligas det att man "gärna ser att endast en (1) individ fälls per natt i syfte att skrämma bort kronhjortarna, på så vis får skyddsjakten den skrämseleffekt som i sin tur minskar betestrycket på fälten."
– Skyddsjakten är enbart för att skrämma individer, säger Magnus Avrén.
Dovhjort är ett vanligt förekommande inslag i den Sörmländska naturen.
Man vill alltså lära djuren att det är farligt ute på åkrarna och att de på så sätt ska hålla sig inne i skogen, förklarar Magnus Avrén. Men risken är att skogsägare, eller ägare till intilliggande fält, istället blir drabbade.
– De förstör ju för skogsägarna också, men det är ju våra intressen mot skogsägarnas intressen.
Magnus Avrén berättar att det finns fler sätt att skrämma bort hjortarna från odlingarna, bland annat används en "hulk" som blåser upp sig och för oljud.
– Och vi har alltid med oss fyrverkerier i bilarna, säger Magnus Avrén och förklarar att de med fyrverkerier kan skrämma djuren när de åker och kontrollerar markerna.
Viktor Persson är viltsamordnare vid Länsstyrelsen i Södermanland och har beslutat om skyddsjakt på kronhjort i ett område runt Björnlunda.
I det blåmarkerade området har Länsstyrelsen i Södermanland beviljat skyddsjakt på kronhjort.
Viktor Persson jobbar som vilthandläggare på Länsstyrelsen i Södermanland och har fattat beslutet om att skyddsjakt på kronhjort får bedrivas. Fram till mitten av augusti får fem djur skjutas och syftet ska vara att skrämma bort gruppen av djur som förstör för markägaren. Skyddsjakten används som ett komplement till den ordinarie jakten och i ska lösa problem med särskilda individer eller grupper.
– När vi fattar beslut handlar det om allvarlig skada eller risk för allvarlig skada. Skyddsjakten handlar om att skjuta så få individer som möjligt för att få en skrämseleffekt på resten av gruppen, säger Viktor Persson och förtydligar:
– Sedan är tanken att populationsbeskattningen ska ske under ordinarie jaktsäsong.
Ett gäng dovhjortar, den här gången på en grannmark till Magnus Avrén och Eva Knutsson Avrén.
För att i möjligaste mån skydda sådden från oinbjudna matgäster i form av, bland annat kronhjort, har lantbrukarna Eva Knutsson Avrén och Magnus Avrén valt att hägna in delar av sina odlingar, något som de menar är en kostsam åtgärd.
Viltet är ute för fullt för att beta av de färska och energirika grödorna, till spannmålböndernas förtret. På bilden visar lantbrukaren Magnus Avrén att i princip all grön växtlighet är naggad på.
Hjortarna förstör, förutom sådden, dessutom dikena genom att dra ner massor som orsakar stopp och gör att det måste dikas om, berättar Magnus Avrén.
Viktor Persson berättar att i det aktuella området finns det en tät kronhjortsstam och att det finns anledning att bevilja skyddsjakt.
– I detta område så rörde det sig om 70–75 djur ungefär.
Finns det en risk att man skjuter problemet vidare till någon annan när man skrämmer bort djuren?
– Så kan det vara. Det är det tråkiga med skyddsjakt, att problemet kan uppstå på någon annan åker eller någon annans egendom, säger Viktor Persson.