– Vi har tittat runt och såg just den här platsen, som även var utpekad hos kommunen som utvecklingsområde.
Det säger Claes Bång, affärsutvecklare på byggföretaget Boklok, som tagits fram av Ikea och Skanska.
Planerna är i ett tidigt skede, men kommunstyrelsen i Gnesta låter nu samhällsbyggnadsförvaltningen börja förhandla med byggföretaget. Parallellt, inom några veckor, lär det börja borras för att testa marken på fastigheten Norsborg 1:1, om cirka 1,1 hektar.
"Gnesta kommun har under ett antal föregående år haft en positiv utveckling av nya bostadsprojekt" skriver tjänstemännen. Kommunen välkomnar också att Boklok vill bygga par- och radhus eftersom det skapar variation i Björnlunda där det i dag mest finns friliggande villor.
Platsen består i dag av en böljande åker och ett fält, avskuret av en gångväg. Det hela omgärdas av en förskola, några villor och avtagsvägen upp mot Mariefred.
I matsalen vid Welandersborgsskolan alldeles intill blir fritidspedagog Mattias Holmberg nyfiken när han får höra om planerna.
– Det är trevligt att det byggs på tomma ytor. Och det är bra också att det byggs mer ute på landsbygden så att inte allt klumpas ihop centralt inne i samhällena. Så det ser jag bara som positivt.
Boklok tänker sig ett 30-tal bostäder om 117 kvadratmeter vardera. I sin ansökan om markanvisning från oktober bad bolaget om att få tillföra ett "grönt och småskaligt" kvarter inspirerat av "trädgårdsstaden", med solceller på taken, ett gemensamt grönt torg och en lekkulle i närheten.
Vad lär priset hamna på?
– Nej, det kan jag inte säga nu, det är för tidigt faktiskt. Mycket beror på marken, säger Claes Bång.
Boklok har tidigare byggt bostadsrättsområdena Bäcken och Åkern i Gnesta. Projektet i Björnlunda har ännu inget namn.
Får folk skicka in förslag, i en tävling?
– Haha, jag vet inte. Nä, jag törs inte lyfta på det locket ännu.
Hur bygger ni klimat- och miljömässigt?
– Vi har en offensiv tanke, vi ska vara klimatneutrala 2030. Det är en fördel att vi bygger med trästomme, och inomhus i en miljö som minimerar spill. Solceller är ju standard och sen vill vi tänka biologisk mångfald och få med dagvattenhantering.
– Vi bygger också lätta hus med minimalt med grundläggning, vi gjuter sällan platta.
Tidsplanen är ännu oklar, med markförsäljning och detaljplan som några milstolpar. Men spaden skulle kunna sättas i marken 2024 och inflytt ske redan 2025, bedömer Bång.