En ny gryning. Så har IF-Metall i Oxelösund beskrivit samgåendet med Ruukki. Men för deras blivande kollegor i finska Brahestad, Raahe på finska, har det tvärtom varit en svart vår.
– Som du ser har vi alltid en blodtrycksmätare tillhands här, säger Sami Nyman, förtroendeman för metallarbetarna på Ruukki,
Sen bränner han av ett mullrande skratt. Det är finsk svart humor i sin renaste form, med ett tjockt lager allvar i botten. "Det här är slutet för Raahe", dundrar en svart rubrik som nålats fast på väggen i den lilla fackexpeditionen. En rubrik av många.
– Som patriotisk finne och anställd på Rautaruukki sedan många år är jag väldigt ledsen. De flesta här tycker att Rautaruukki är ett av de bästa stålföretagen i världen och att vi hade väldigt goda chanser att överleva och förbättras på egen hand, säger Sami Nyman.
Det är lätt att förstå var stoltheten kommer ifrån. Verket i Brahestad grundades på 60-talet och har försett landet med stål sedan dess. När trycket var som högst arbetade över 4000 personer här. Anläggningen var som en egen liten stad med bank, mataffär och lägenheter. Nu jobbar bara drygt hälften så många innanför grindarna, men till ytan är stålverket fortfarande som en stad.
– Femhundra hektar, upplyser platschefen Kari Ojala när vi skjutsas runt längs produktionskedjan i en minibuss.
Från bilfönstret är det först ganska likt SSAB i Oxelösund. Verket ligger ett fåtal kilometer utanför centrum, granne med en hamn som är bottenvikens djupaste. Här finns två masugnar och hela produktionsledet, från koksverk till färdig plåt.
Men vi märker också stora skillnader. Liksom stålverket i Luleå känns det större och renare än i Oxelösund. Ojala visar gärna upp koksverket med 70 ugnar och där den heta koksen släcks utan vatten. Det skiljer generationer mellan det och koksverket i Oxelösund, som är redo för pension.
När SSAB och Ruukkis planer offentliggjordes i januari var det många finnar som trodde på tidningsrubrikerna, på att hela verket skulle gå under. Vad Kari Ojala tror, eller vet, om framtiden vill han inte yppa ett ord om. Men de senaste veckorna har Ruukkis ledning offentliggjort satsningar på nästan två miljarder i Brahestad. Med de siffrorna i ryggen tror facken att stålverket kommer stå sig bra i den nya interna konkurrensen.
– Raahe är en väldigt modern industri. Jag har anledning att tro att våra masugnar mår bättre än de svenska. Vi har gjort stora löpande investeringar och valsverket är i toppskick, säger Sami Nyman.
Samtidigt är respekten för Oxelösund stor, och grovplåten verkar vara en särskilt öm tå. Ombudet Mika Vuoti pekar på en annan artikel på väggen. "SSAB tar Ruukkis kronjuvel", översätter han.
– Vi gör ju grovplåt precis som i Oxelösund , och vi vet att de är väldigt duktiga. Därför finns en rädsla här för att det nya företaget ska flytta den tillverkningen dit. Vi kanske inte behöver stänga i Raahe, men vi kan bli av med högkvalitetsprodukterna.
– Alla känner ju till Hardox. SSAB har varit en viktig konkurrent till oss när det gäller höghållfasta stål, säger Sami Nyman.
Av nya SSAB:s tre stålverk i norden blir ni enskilt störst. Hur känns det att ändå vara lillebror?
– Vi vill inte vara det, det är ju den rollen som vi varit oroliga för, säger Sami Nyman och ger ifrån sig vår resas djupaste suck.
Men nästa sekund är humorn där igen.
– Kanske kan vi bli tvillingar.