Katrin Hruska delar sin tid mellan tjänsten som överläkare vid akutmottagningen vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna och jobb i akutläkarbil i Stockholm. Tidigare har hon varit ordförande för specialistläkarföreningen "Svensk förening för akutsjukvård".
Hon gick i dagarna ut i Dagens Nyheter för att i skarpa ordalag kritisera myndigheternas budskap om att beredskapen för coronapandemin varit god. Det stämmer inte, menar hon. Sjukhusen har saknat tydliga riktlinjer kring hur personalen på akutmottagningarna ska hantera personer som söker med andnöd eller infektionssymtom, enligt Hruska.
Till vår tidning säger hon att Sverige nu måste förbereda sig för en katastrofsituation – inom en vecka.
– Situationen är livsfarlig, för nu har vi en allmän spridning – och då är det omöjligt att säga vem som har corona och vem som inte har det. Att hinna hitta och isolera dem när det är brist på tester, det är en omöjlig ekvation, säger hon.
Det är framförallt en sak som är viktig för att vi i det här läget ska kunna begränsa smittspridningen, enligt Katrin Hruska: Att människor i allmänhet, och i synnerhet patienter på akutmottagningarna, hålls så långt ifrån varandra som det är möjligt.
– För många patienter på akuten samtidigt är i sig en risk. Det belastar systemet så att det blir farligt, eftersom vi inte har tillräckligt med skyddsutrustning för personalen för att hantera det. Det är särskilt viktigt att man väntar med att söka vård tills man får allvarliga symtom. Vi är redan hårt belastade av andra patienter som är sjuka på andra vis.
Du upprepar att landet står inför en katastrof. Finns det ingen risk att du överdriver här?
– Jag ställer mig den frågan hela tiden, för det känns helt overkligt att vi skulle stå inför en situation om en vecka där vi måste välja bort tidigare friska 65-åringar från att få den behandling de behöver. Men det är egentligen ointressant om jag har rätt eller inte. Det vi vet är att allt vi gör för att minska smittspridningen räddar liv.
Vilket scenario ser du framför dig?
– Folk kommer inte att börja dö knall fall, utan det kommer att komma in fler och fler patienter som har svårt att andas. Det som händer utifrån den utvecklingen vi har sett i Kina och i Italien är att det börjar komma in fler och fler patienter med svår andningssvikt, och då krävs respiratorvård och intensivvård.
– De måste ligga i respirator länge, och samtidigt fortsätter det att komma fler sjuka. Till en början kan vi ta hand om de här patienterna, men när den kapaciteten är mättad – det är då katastrofen inträffar. Hela sjukvården jobbar nu intensivt på att avvärja den.
Vågar du sia i termer av dödsfall?
– Folk har ju inte hunnit bli svårt sjuka än. Det tar fem, sex dagar innan man får symtom, sedan tar det en vecka innan man blir ordentligt sjuk. Sedan innan man dör... Det är någon vecka eller två till kanske.
Katrin Hruska är noga med att poängtera att hon inte ser någon nytta med att börja leta efter syndabockar för den uppkomna situationen. Hon vill till exempel inte stämma in i den allt mer högljudda kören av kritik mot Folkhälsomyndigheten och regionerna. Fokus måste istället ligga på att undvika dödsfall, menar hon.
– Det är ingen som har kunnat förutse det här. Just nu brinner det i huset, och då är det inte läge att diskutera om brandkåren ska göra det ena eller det andra, säger hon.