Anna och Mattias förlorade sin nyfödde son

I oktober förra året dog Teo Ek efter en svår förlossning på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Han var fem dagar gammal. Ett år efter chocken kämpar föräldrarna Anna och Mattias Ek med sorgen, ilskan och den obesvarade frågan – varför dog Teo?

Eskilstuna kommun 27 november 2019 21:08

Hemma i lägenheten i Eskilstuna står en spjälsäng monterad och klar. På en hylla ligger blöjor och små nyinköpta kläder, varsamt hopvikta. Utanför fönstret ligger brandgula löv i drivor. Föräldrar och syskon går i väntans tider, räknar veckor, räknar dagar.

Sedan sker det ofattbara.

– Vissa nätter vaknar jag fortfarande och känner något varmt mellan oss och tänker att det nog bara är Teo. 

Anna Ek sitter vid köksbordet och tittar ut genom fönstret. Ett år har gått och trottoarerna täcks återigen av vissnande löv. Bredvid henne sitter sambon Mattias Ek och synar obduktionsrapporten som ligger överst i en hög med papper. Han läser:

– Lungorna sammanfallna.

***

Teo Ek föds på Mälarsjukhuset den 26 september 2018. För föräldrarna präglas tiden innan förlossningen av oro. De känner sig illa behandlade, att deras rädsla och synpunkter ignoreras eller viftas bort. Dessutom upplever Anna att hon skuldbeläggs av en av läkarna på grund av sin övervikt.

– Hon anklagade mig och tjatade om att jag var ett riskfall. Jag vet att jag är stor, men känslan var att jag var en sämre människa på grund av att jag ser ut som jag gör. Min barnmorska påpekade det också, men på ett respektfullt sätt.

Vid ett tillväxtultraljud med tolv dagar kvar till förlossningen uppskattas Teos vikt till 4 538 gram. Med en förmodad ökning på 200 gram per vecka beräknas födelsevikten bli fem kilo. Men Anna och Mattias landar i en annan bedömning och vädrar sin oro.

– Våra tidigare barn vägde runt fyra kilo vid tillväxtultraljudet och kom ut två veckor senare och vägde fem. Därför konstaterade vi att Teo nog skulle väga 5,5. Då blev vi oroliga, vi ville ju inte att han skulle fastna. Vi försökte få gehör för tidig igångsättning, men det blev tvärnej. Anna tog upp kejsarsnitt, men de sa nej – ”du har ju fött stora barn förut”, säger Mattias.

Anna kommer in till förlossningsavdelningen tidigt på morgonen den 25 september för igångsättning. Det är tre dagar före det beräknade datumet.

– På natten var jag helt slutkörd av igångsättningsmedicinerna. Jag hade legat där i nästan ett dygn, grät och kände mig helt väck. Då bad jag om kejsarsnitt. ”Det har vi inte tid med,” sa de. På morgonen bad jag om det igen, men fick nej. De hade fortfarande inte tid.

Tidningen har begärt ut och granskat Annas journaler. Enligt oberoende vårdpersonal som tidningen rådfrågat är de knapphändigt skrivna. Där nämns inte att Anna bett om tidig igångsättning eller kejsarsnitt, varken i samband med tillväxtultraljudet eller förlossningen.

Det framgår dock att hon uppfyller flera kriterier som enligt Region Sörmlands egna riktlinjer placerar henne i riskzonen för skulderdystoci – en svår förlossningskomplikation som innebär att barnets axel fastnar i mammans bäcken med risk för syrebrist som följd. Hon har tidigare fött stora barn och så även denna gång. Hon är dessutom är överviktig och har dålig kraft i värkarna, och är därför att betrakta som en riskpatient.

Regionens riktlinjer slår också fast, liksom flera experter som tidningen talat med, att kejsarsnitt ska övervägas vid förväntad födelsevikt på fem kilo eller mer. Samtidigt är övervikt en riskfaktor även vid kejsarsnitt. Men av Annas journaler framgår inte att kejsarsnitt vid något tillfälle övervägts eller diskuterats.

Snittet uteblir och i förlossningens slutskede inträffar just det Anna och Mattias fruktat – Teo fastnar. Extrapersonal tillkallas och man genomför en så kallad McRoberts manöver som används för att lösa skulderdystoci. Med hjälp av sugklocka och tryck på Annas mage lyckas man slutligen få loss honom. När Teo föds fram är han livlös och lider av svår syrebrist. Livräddande insatser tar vid och tio minuter gammal tar han sina första, enstaka andetag och kopplas därefter till respirator med en tub i halsen.

Han väger 5 540 gram.

Senare under kvällen flygs den svårt medtagna pojken till Universitetssjukhuset i Örebro där kylbehandling ska förhindra skador på hjärnan och inre organ.

***

Hemma vid köksbordet betraktar Mattias Ek luntan med dokument som med klockslag och svårtydda medicinska termer sammanfattar ett litet liv.

– Det känns så sjukt att det här är allt som finns kvar. En hög med papper, en gravplats och en lång rad obesvarade frågor. 

Han andas djupt, som för att ta sats, och fortsätter:

– Vi var så övertygade om att det skulle gå bra. Han svarade bra på kylbehandlingen och allt såg ut som att vi skulle få ta med honom hem.

Men trots förhoppningarna blir det inget lyckligt slut. 

Efter fem dagar görs bedömningen att respiratorn kan kopplas ur. Enligt journalen andas Teo då helt själv med lite hjälp från respiratorn. När maskinen kopplas bort står det dock snabbt klart att han inte orkar på egen hand. Trots flera försök att föra ner en ny tub i Teos hals lyckas inte läkarna rädda hans liv.

Teo Ek avlider klockan 11.25 den 1 oktober 2018. Han är fem dagar gammal.

Mattias har åkt till Eskilstuna för att avlösa barnvakten och förbereda barnen på att mamma och lillebror snart ska få komma hem. Ensam kvar på sjukhuset mottar Anna dödsbeskedet. När hon för första gången får hålla Teo i sin famn har sonens hjärta slutat slå.

– Jag kan ångra att jag inte bad att få hålla i honom när han ännu var vid liv. Men han hade så många slangar i sig. Det var fruktansvärt.

I obduktionsprotokollet fastställs den troliga dödsorsaken till dubbelsidig pneumothorax – kollapsade lungor. Tillståndet innebär att ett hål uppstår på lungsäcken som omger lungan. När luft kommer in i lungsäcken trycks lungorna ihop och kan inte expandera. Mindre hål kan uppstå spontant i samband med förlossningen, men vanligare är att hålet uppstår till följd av fysisk skada eller övertryck i samband med andningshjälp med tub eller mask.

Efter Teos död kallas Anna och Mattias till möten för att gå igenom händelseförloppet på respektive sjukhus. Mötet i Örebro upplever de som öppet och inkännande. Dyker det upp ytterligare frågor uppmanas de höra av sig. Kontrasten mot mötet i Eskilstuna är total.

– Här sa barnmorskan till mig att jag inte hade krystat rätt. En jättemärklig sak att säga. Jag har förlorat min son och så får jag höra att jag har gjort fel.

– Ingen hade några svar. Frågorna var fler när vi gick än när vi kom, säger Mattias och rycker på axlarna. Varför lyssnade man inte på vår oro, varför plockade man inte ut honom tidigare, varför fick inte Anna sitt kejsarsnitt – varför dog Teo?

***

Den 26 september 2019 tänder familjen ett ljus intill en plakett på S:t Eskils kyrkogård. 

I det fladdrande skenet lyser de guldgraverade bokstäverna – Vi älskar dig Teo Ek.

Varken Mälarsjukhuset eller Universitetssjukhuset i Örebro har lex Maria-anmält Teos död.

Om granskningen

Fyra döda barn och en död mamma. Förra året var ett dystert år för Mälarsjukhusets förlossningsavdelning. Vad var det som hände – och varför? Med start på onsdag granskar tidningen förlossningsvården i Sörmland. 

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!

Ämnen du kan följa