Det är fortfarande tre punkter som understryks noggrant: Tvätta händerna för att minska risken för smittspridning, prata med läkare eller veterinär för att kolla om antibiotika verkligen är nödvändig och glöm inte bort att lämna tillbaka eventuell överbliven medicin till apoteken.
Målet är att nå 250 recept per 1 000 invånare och år.
– Riktigt där är vi inte ännu, säger Maria Remén, infektionsläkare på Mälarsjukhuset i Eskilstuna, som är biträdande smittskyddsläkare i Sörmland
– Men vi har kommit längre i Sörmland än på flera andra håll i landet. Vi ligger på 310 recept per 1 000 invånare medan snittet för hela landet ligger på 325.
Minskningen i länet ligger på 3 procent medan siffran för hela riket landar på lite blygsammare 1 procent.
Folkhälsoinstitutet har genomfört en undersökning att merkostnaden som sjukvården åker på när det gäller behandling av patienter drabbats av antibiotikaresistenta bakterier per år ligger på cirka 160 miljoner kronor. Och att den allra största merkostnaden uppstår i isoleringen av drabbade patienter och smittsökning.
Det finns ändå flera skäl att se positivt på utvecklingen.
– Det är många som vittnar om en ökad förståelse för problemet, säger Maria Remén.
Däremot talar statistiken för att det är människan som svarar för den stora konsumtionen av antibiotika. Vi kan inte skylla på våra husdjur eller vår boskap.
– Omkring 60 ton antibiotika går till människan varje år i hela Sverige, det är sex gånger mer än vad djuren behandlas med.