Den 61-årige mannen från Eskilstuna, som nu dömts för folkmord och grovt folkrättsbrott, kom till Sverige som flykting för drygt 10 år sedan. Han har levt ett till synes lugnt och vanligt familjeliv i en förort till Eskilstuna.
Inbördeskriget i Rwanda 1994 skördade över 800 000 människors liv. Arbetet med att hitta de ansvariga pågår både i Rwanda men också internationellt. 61-åringen har varit efterlyst i Rwanda men hade hunnit fly ur landet innan några rättsliga processer kunde inledas.
Åtalet mot honom bygger på vittnesuppgifter där 61-åringen har pekats ut som deltagare i fem massakrer mot människor ur folkgruppen tutsier. Flera personer har identifierat honom som ledare för en mordpatrull och han ska också själv ha slagit ihjäl både vuxna och barn.
Den del av utredningen som ligger till grund för det svenska åtalet mot mannen har gjorts av svensk polis. Delar av rättegången som startade i september förra året har hållits på plats i Rwanda.
61-åringen nekar till brott och hans advokat har i tidigare uttalanden varit kritisk till att åtalet lutar sig mot mer än 20 år gamla vittnesuppgifter.
Chefsåklagare Tora Holst understryker att domen är viktig för att den sänder en internationell signal att ingen kan räkna med att slippa undan när de begått så pass grova brott.
– Straffrihet ska inte vara en möjlighet, säger hon.
Femton offer får skadestånd på mellan 30 000 och 100 000 kronor. Det är enligt tingsrätten första gången en svensk domstol utdömer skadestånd till offer för folkmord.
– Det råder delade uppfattningar inom vittnespsykologin vad man kan minnas, säger 61-åringens försvarsadvokat Hanna Lindblom, som utgår från att hennes klient kommer att överklaga.
Domstolen påpekar dock att minnesbilderna har granskats noga. Det har underlättat att den åtalade var känd lokalt. Dessutom anser rätten att traumatiska minnesbilder minns människan i allmänhet väl och under lång tid.
Tora Holst berättar också om vittnen som är traumatiserade och därför helt enkelt inget hellre vill än glömma, men de kan inte.
Att ro i land ett sådant här mål är ingen lätt sak, medger Tora Holst. I andra mål kan man slutföra utredningar tidigare, när man anser att man har tillräckligt. Här har utredarna inte nöjt sig med den nivån eftersom beviskraven är mycket höga.
– Man måste tro från början att det kan gå. Och vi visste att vi måste försöka få tag på alla vittnen man kan.
Totalt sett fick åklagarsidan ihop över 50 vittnen.
Det är andra gången som det hållits folkmordsrättegång i Sverige. I juni 2013 dömdes en Rwanda-svensk man till livstids fängelse, en dom som fastställdes i hovrätten.