"Här ser vi hur otroligt tillfredsställande det fungerar med riktiga vårdrelationer med patienterna som måste ligga inne länge, och sånt fint resultat det ger. Och det är det som värker i oss nu, att regionen är beredd att lägga ner verksamheten", säger vårdenhetschef Åsa Byström. "Någon har klantat till det big time."
Vad som startades som en tillfällig men nödvändig avdelning under pandemin, för svårt sjuka covidpatienters återhämtning, visade sig snart vara en oumbärlig tillgång för inte bara Mälarsjukhuset utan för hela den sörmländska vården. Avdelningen för specialiserad rehab permanentades för fyra år sedan, och ingår sedan ett par år i den nya rehabiliteringsmedicinska kliniken i Sörmland.
Den tillfälliga personal som flyttats dit från andra avdelningar byttes mot specialrekryterad och sedan dess har de sex slutenvårdsplatserna så gott som alltid varit fyllda, och inte sällan kompletterade med ytterligare två sängplatser.
Här rehabiliteras sörmlänningar som haft en tuff stroke, som fått TBE, eller kanske varit med om en allvarlig trafikolycka, tillbaka till livet och till en så självständig vardag som möjligt. De kommer på remiss och ofta ligger de här en längre tid, upp till ett halvår, och de är från 18 år och uppåt. På avdelningen möter de förutom omvårdnadspersonal ett team av bland annat också läkare, sjukgymnaster och arbetsterapeuter.
Nu kommer kallduschen. I ett förslag till nya sparåtgärder, framtaget av tjänstemän i Region Sörmland, föreslås att rehabavdelningen läggs ned.
– Det är så otroligt märkligt, säger vårdenhetschef Åsa Byström.
– Ingen annan avdelning i Sörmland gör det vi gör. När avdelningen permanentades var Sörmland lite sist på bollen i landet, och ledningen insåg vikten av satsningen. Vi är ännu bara i startgroparna och har visioner och behov av att snarare bygga ut verksamheten.
Framför allt blir det oerhört synd om invånarna, menar hon. Vad leder en sån här försämring av vårdkedjan till?
– De allra flesta av våra patienter kan komma hem igen. De kommer hit i riktigt dåligt skick, kanske inte kan röra sig alls, och går för egen maskin ut genom dörren med ett individualiserat diplom i handen.
Med tanke på den pressade vårdplatssituationen på Mälarsjukhuset är det väldigt dramatiskt att avdelningen inte ens ska få ha sina sex platser kvar, hävdar Åsa Byström.
– Det är klart vi förstår att regionen måste spara pengar och att alla behöver hjälpas åt. Men dels är det ganska anmärkningsvärt att det nu är patientnära tjänster; undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, som ryker när personalneddragningarna går in i en ny fas. Och så drar de ned på slutenvårdsplatser, på ett redan överbelagt och pressat sjukhus.
Malin Andreasson, Charine Penaranda, Slavica Matanovic, Helena Torppavirta, Ida König, Mia Johansson, Khaleda Yacoub och Dilan Kottahachchi konstaterar att deras avdelning inte kommer att stängas utan konsekvenser.
När tidningen kommer upp på avdelningen vill alla medarbetare som kommer ifrån en stund vara med och säga sin mening. De är upprörda, ledsna och framför allt oroliga för patienterna.
– Vi har kämpat så för den här ständigt full- eller överbelagda avdelningen, och lagt ner så mycket själ och hjärta i den. Och så kan de bara stänga ner verksamheten – när de vet att det inte finns någon chans för patienterna att komma vidare till annan likvärdig rehabilitering, säger undersköterskorna Slavica Matanovic, Charine Penaranda och Helena Torppavirta.
De uppmanar politikerna att komma upp och se hur avdelningen jobbar, innan de ska ta sitt avgörande och ogenomtänkta beslut.
– Våra patienter hamnar inte på akuten igen, som de kan göra efter en snabbare och kortare vårdtid på andra avdelningar. Hur kan tjänstemän och politiker tro att de kan spara pengar på att lägga ner vår avdelning? Finns det ingen slutenvårdsrehabilitering att få i Sörmland får patienterna skickas till andra län.
– En vårdplats på specialistrehabilitering i exempelvis Stockholm kostar 1,2 miljoner kronor i månaden. Hur många miljoner har vi inte sparat åt regionen dessa fyra år?
På avdelningen finns både träningsrum och mycket utrustning, spel, pussel och tillbehör för en individanpassad rehabilitering efter exempelvis en stroke eller en neurologisk skada. Khaleda Yacoub och Åsa Byström plockar i ordning inför nästa patient.
När sjukhusen blir allt skickligare på att rädda svårt sjuka och skadade patienter blir det också livsviktigt att kunna ta hand om dem på rätt sätt, poängterar sjukgymnast Malin Andreasson:
– Vår styrka är att vi kan ge patienten tid på sin väg tillbaka. Och vi har extremt nöjda patienter. De kommer upp och hälsar på oss efteråt, och de ringer, är väldigt tacksamma och berättar hur bra det går. Det vi gör betyder verkligen nåt.
Var ska dessa patienter placeras sen?, undrar undersköterskorna Ida König och Khaleda Yacoub.
– Strokeavdelningens platser har mer än halverats, och där jobbar man mer akut i dag. Alla avdelningar har förstås allmänt rehabarbete, men det finns ingen tid till specialiserad rehab någon annanstans än här. Det är pressade flöden genom sjukhusen, med korta vårdtider och snabbare utskrivningar. Hos oss är det lugnt, vårdtiden är lång och det är fokus på friskvård. Vi är unika, och hela samhället vinner på att vi får människor att kunna leva självständigt utan behov av full hemtjänst till exempel.
Att som enda avdelning i Sörmland få ägna sig åt specialiserad och individualiserad långtidsrehab är oerhört givande, intygar personalen, och är bestört över förslaget om stängning. "Vart ska våra patienter ta vägen? Att köpa rehabtjänster i annat län kostar mycket pengar."
Khaleda Jacoub, Helena Torppavirta, Mia Johansson och Slavica Matanivic undrar hur rehabavdelningen har tillåtits verka utan en riktig budget i fyra år. "Inte konstigt de tycker vi skött oss illa och vill stänga avdelningen. Men det vore en ren katastrof för patienterna."
För dem av de sammanlagt 20 medarbetarna som får stanna inom regionen väntar en omplaceringsprocess de bävar för.
– Kanske tar vi någon annans jobb, någon som arbetat kortare tid på en annan avdelning och som i stället blir av med tjänsten i besparingskarusellen. Det känns väldigt olustigt. Vi är ju redan för få medarbetare på sjukhuset.
Det poängterar undersköterskan Mia Johansson. Kollegan Dilan Kottahachchi, underläkare, råkar sämre ut.
– Jag har bara ett vikariat så jag blir av med jobbet. Det är tråkigt för egen del men framför allt för den sörmländska vården. Här i Eskilstuna byggs en helt ny, stor akutmottagning. Mer rehab kommer att behövas, inte mindre.
Åsa Byström förstår vad det är tjänstemännen fastnat på i sin översyn av verksamheter. Hon skakar på huvudet och suckar.
– Jag har ingen adekvat budget att jobba med. Jag har tilldelats en årlig budget för typ halva min personalstyrka i fyra år nu. Varför? Ja någon har uppenbart inte skött det här särskilt väl. Nu kommer tjänstemännen på att: "Det här ser ju inte bra ut. Avdelningen kan inte hålla budget, vi måste nog stänga den". Det är inget annat än korkat.
Höga kostnader och svårigheter till effektiv bemanning är orsaker bakom förslaget, förklarar Magnus Johansson, regionens hälso- och sjukvårdsdirektör. Han påminner om regionfullmäktiges beslut i oktober, att 191 tjänster i hälso- och sjukvården ska bort.
"Vi behöver minska kostnader och se över våra verksamheter, och ett av förslagen innebär att stänga de sex platserna på Mälarsjukhusets rehabavdelning. Det skulle medföra att vi går tillbaka till samma rehabiliteringsmedicinska slutenvårdskapacitet som vi hade 2019 i Region Sörmland", säger Magnus Johansson, hälso- och sjukvårdsdirektör.
– De här sex vårdplatserna utgör endast cirka en och en halv procent av regionens totala somatiska slutenvårdsplatser och patienter med rehabiliteringsmedicinska behov är betydligt fler. De flesta som behöver rehabiliteringsinsatser vårdas redan i dag på andra vårdavdelningar på våra tre sjukhus. Patienter med behov av rehabilitering efter stroke vårdas huvudsakligen på strokeavdelning, säger han.
Enhetschefen säger att hon inte har haft en adekvat budget på fyra år. Pengarna hon haft att jobba med per år har täckt hälften av personalstyrkan. Då är det ju inte konstigt om tjänstemän hittat röda siffror och hävdar att det inte är ekonomiskt försvarbart att driva avdelningen vidare. Föreslås då inte stängningen på helt felaktiga grunder?
– Kostnaderna för att driva de rehabiliteringsmedicinska vårdplatserna är högre än den budget som avdelningen och kliniken har för sin verksamhet, svarar Magnus Johansson.
Regionen kommer att aktivt jobba för att ta hem patienter som vårdas hos externa vårdgivare utanför Sörmland, både för att erbjuda patienter vård närmare bostadsorten och för att undvika ökade kostnader för köpt vård, enligt hälso- och sjukvårdsdirektören.
Förslaget att stänga rehabavdelningen behandlas på regionstyrelsens möte den 17 december.